Köerna i Stockholms bröstcancervård bland de längsta i landet

Alla regioner i Sverige har mål för hur snabbt behandling ska sättas in vid misstanke om cancer. Region Stockholm tillhör de sämsta i landet vad gäller köer i bröstcancervården. Endast 31 procent av patienterna opereras inom det satta målet på 28 dagar. Det visar siffror som i dag presenteras i Cancerfondsrapporten Cancervård. 

Sverige har en fantastisk cancervård, bland den bästa i världen. Samtidigt vet vi att tidig upptäckt, och tiden mellan diagnos och behandling är av stor vikt för behandlingsframgången. Ändå märker vi stora skillnader mellan regionerna i vilken grad de följer de rekommenderade väntetiderna.  

Regeringen har med de standardiserade vårdförloppen satsat på att korta köerna, och att minska skillnaderna mellan olika regioner. Men årets Cancerfondsrapport visar att de genomförda insatserna än så länge inte varit effektiva, vare sig i riket som helhet eller i Stockholms sjukvårdsregion.  

– Väntetiderna i cancervården är fortfarande ett geografiskt lotteri. Vi ser alldeles för små resultat av de så kallade standardiserade vårdförlopp som har införts i regionerna för att minimera onödig väntan, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.  

Stora skillnader inom och mellan sjukvårdsregioner 

Målet är att 80 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer ska få en operation inom 28 dagar. Bara tre av 21 regioner i landet klarar det målet. Stockholm ligger i bottenskiktet och är tredje sämst i landet. Endast 31 procent av kvinnorna får vård i tid. Gotland som också ingår i regionen är klart bättre, här får 83 procent av kvinnorna vård i tid. 

Vad gäller prostatacancerpatienter, klarade varken Stockholms sjukvårdsregion eller någon annan region målet att operera inom två månader. I Stockholm får de som drabbats av prostatacancer vänta på behandling i genomsnitt 134 dagar, vilket innebär närmare 2,5 månader längre än det uppsatta målet. Snabbast i landet går det i Blekinge där man får vänta i genomsnitt 100 dagar. 

– De standardiserade vårdförloppen är bra och viktiga. Men byråkrati, åldersstigna it-system, brist på personal och bristande organisation bromsar genomförandet, säger Jan Zedenius och fortsätter:  

– Det är viktigt att betona att problemen är för stora för att enbart kunna hanteras av läkare och sjuksköterskor i det vardagliga arbetet. Det handlar om organisation, infrastruktur och resurser. Ansvaret för detta ligger ytterst hos regionpolitikerna. Deras arbete med att förverkliga vårdförloppen måste fortsätta, och intensifieras, säger Jan Zedenius.  

I rapporten lyfter Cancerfonden fram tre saker som de sjukvårdsansvariga regionpolitikerna i Stockholms sjukvårdsregion kan göra om man på allvar vill minska väntetiderna för regionens cancerpatienter:  

1. Säkerställ att väntetiderna alltid rapporteras vid fullmäktigemöten, så att ansvariga politiker har kunskap om situationen i den egna regionen. Se också till att ha gemensamma mätmetoder så att jämförelser mellan regionerna kan göras.   
2. Kartlägg de flaskhalsar som försvårar och försenar arbetet med vårdförloppen, och ge de resurser som behövs för att åtgärda dem.  
3. Lär av andra regioner. Det finns uppenbarligen regioner som lyckas bättre än andra.  

Mer läsning:

Cancerfondsrapporten 2019 Stockholms sjukvårdsregion 

Cancerfondsrapporten 2019 Cancervård

För ytterligare information, kontakta:  

Frida Ekberg, pressekreterare Cancerfonden Telefon: 0702731555 
E-post: frida.ekberg@cancerfonden.se  

Mer om Cancerfonden:

Taggar: