Längst köer för bröstcancervård i Västra Götaland

Alla regioner i Sverige har mål för hur snabbt behandling ska sättas in vid misstanke om cancer. I Västra Götaland får kvinnor med bröstcancer vänta längst i landet på operation. Endast 27 procent av patienterna opereras inom det satta målet på 28 dagar. Det visar siffror som presenteras i dag i Cancerfondsrapporten. 

Sverige har en fantastisk cancervård, bland den bästa i världen. Samtidigt vet vi att tidig upptäckt, och tiden mellan diagnos och behandling är av stor vikt för behandlingsframgången. Ändå ser vi stora skillnader mellan regionerna i vilken grad de följer rekommenderade väntetider. Regeringen har med de standardiserade vårdförloppen satsat på att korta köerna och att minska skillnaderna mellan olika regioner.  

Dessvärre visar årets Cancerfondsrapport att de genomförda insatserna än så länge inte varit effektiva, vare sig i riket som helhet eller i Västra sjukvårdsregionen. 

– Väntetiderna i cancervården är fortfarande ett geografiskt lotteri. Vi ser alldeles för små resultat av de så kallade standardiserade vårdförlopp som har införts i regionerna för att minimera onödig väntan, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.  

Stora skillnader inom och mellan sjukvårdsregioner 

Målet är att 80 procent av alla kvinnor som drabbas av bröstcancer ska få en operation inom 28 dagar. Bara tre av 21 regioner i landet klarar det målet. Västra Götaland hamnar allra längst ner i listan, endast 27 procent av kvinnorna får operation i tid. I Halland ligger man lite bättre till, där är motsvarande siffra närmare hälften, 49 procent. Bättre går det på andra ställen i landet, exempelvis för Kronoberg där 97 procent av patienterna får vård i tid. 

Köerna är också för långa inom prostatacancervården. Precis som i övriga landet klarar ingen av regionerna det nationella målet att högst 61 dagar får gå mellan remiss och operation för prostatacancer. I Västra Götaland får männen vänta i genomsnitt 123 dagar och Halland är det 129 dagars väntan. I båda fallen innebär det dock att många patienter måste vänta på behandling mer än två månader längre än det uppsatta målet. 

– De standardiserade vårdförloppen är bra och viktiga. Men byråkrati, åldersstigna it-system, brist på personal och bristande organisation bromsar genomförandet, säger Jan Zedenius och fortsätter:  

– Det är viktigt att betona att problemen är för stora för att enbart kunna hanteras av läkare och sjuksköterskor i det vardagliga arbetet. Det handlar om organisation, infrastruktur och resurser. Ansvaret för detta ligger ytterst hos regionpolitikerna. Deras arbete med att förverkliga vårdförloppen måste fortsätta, och intensifieras, säger Jan Zedenius.  

I rapporten lyfter Cancerfonden fram tre saker som de sjukvårdsansvariga regionpolitikerna i Västra sjukvårdsregionen kan göra om man på allvar vill minska väntetiderna för regionens cancerpatienter:  

1. Säkerställ att väntetiderna alltid rapporteras vid fullmäktigemöten, så att ansvariga politiker har kunskap om situationen i den egna regionen. Se också till att ha gemensamma mätmetoder så att jämförelser mellan regionerna kan göras.  
2. Kartlägg de flaskhalsar som försvårar och försenar arbetet med vårdförloppen, och ge de resurser som behövs för att åtgärda dem. 
3. Lär av andra regioner. Det finns uppenbarligen regioner som lyckas mycket bättre än andra. 

För att läsa mer:

Cancerfondsrapporten 2019 Västra sjukvårdsregionen 

Cancerfondsrapporten 2019 Cancervård 

För ytterligare information, kontakta: 

Frida Ekberg, pressekreterare Cancerfonden Telefon: 0702-731555 
E-post: Frida.ekberg@cancerfonden.se 

Om Cancerfonden:

Taggar: