Cancerfonden: Vi kan utrota livmoderhalscancer
Varje år avlider 150 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer. Men så behöver det inte vara. Beräkningar visar att om fler unga vaccineras skulle det virus som orsakar livmoderhalscancer kunna utrotas inom en femårsperiod. Samtidigt är det för många kvinnor som inte går på screeningen för att upptäcka cellförändringar i tid. Förra året var det tre av tio som inte hörsammade sin kallelse för att gå på gynekologisk cellprovtagning inom ett år.
Cancerfonden vill att regeringen ska ta ett nationellt ansvar och sätta upp ett mål att utrota livmoderhalscancer, som i dag är den tredje vanligaste cancerdiagnosen hos unga kvinnor. Det är fullt möjligt att utrota eftersom det finns ett effektivt vaccin mot de virus som kan ge upphov till livmoderhalscancer och ett etablerat screeningprogram.
Om alla 23 och 26 åriga kvinnor skulle erbjudas vaccin mot HPV (Humant Papillomvirus) i samband med sin gynekologiska cellprovtagning, skulle viruset kunna anses utrotat inom så lite som fem år. Enligt beräkningar handlar det om en kostnad på 25 miljoner kronor om året för vaccin under en begränsad period. En kostnad som regeringen bör ta. Men något initiativ för att arbeta mer aktivt för att utrota livmoderhalscancer finns inte med i regeringens höstbudget.
— Det borde vara en självklarhet för regeringen att göra de begränsade insatser som behövs för att utrota livmoderhalscancer. Det är ett oerhört lidande för de som drabbas och värt varje krona för att förhindra, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare på Cancerfonden.
Är man över 20 år i dag har man inte fått något vaccin inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Det enda skydd man har då, om man inte bekostat ett vaccin själv, är att gå på den gynekologiska cellprovtagningen, där cellförändringar kan upptäckas innan cancer hinner utvecklas. Dock visar Cancerfondens genomgång att tre av tio kvinnor inte hörsammade sin kallelse under ett helt år efter att den skickats ut. Ju längre man väntar desto större risk är det att cellförändringar hinner utvecklas till cancer.
Omkring 457 000 kvinnor över hela landet fick en ny kallelse till gynekologisk cellprovskontroll under 2018. Av dessa var det över 130 000 kvinnor som inte deltagit i screeningprogrammet efter ett års tid. Ser man i ett längre perspektiv är det en av fem kvinnor som inte tagit ett cellprov inom rekommenderat intervall.
—Det är en stor grupp kvinnor som inte går på sina kontroller. Det är oroväckande och regionerna behöver samla sina insatser för att få kvinnor att komma på screening, det är jätteviktigt. Det kan tex handla om att enkelt kunna omboka förbokade tider, sms-påminnelser och att kontakta personer via telefon om de uteblivit under lång tid. Ju tidigare cellförändringar upptäcks desto bättre. Det blir ett mindre ingrepp och mindre risk för komplikationer, avslutar Ulrika Årehed Kågström.
Frida Ekberg
Presskontakt
0702-731555
Frida.ekberg@cancerfonden.se
