Olika väntetider i cancervården inom Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Alla regioner i Sverige har mål för hur snabbt behandling ska sättas in vid misstanke om cancer. I Uppsala-Örebro sjukvårdsregion är skillnaderna stora. Det visar siffror som i dag presenteras i Cancerfondsrapporten Cancervård. 

Uppsala-Örebro sjukvårdsregion består av hela sju stycken regioner. Precis som i övriga landet klarar ingen av regionerna det nationella målet på 61 dagar för tiden mellan remiss och operation för prostatacancer. Riksgenomsnittet är 134 dagar vilket kan jämföras med Södermanland som med 105 dagars väntan ligger bäst till i regionen. I Dalarna däremot får man i snitt vänta 198 dagar, vilket motsvarar cirka 4,5 månader längre än det uppsatta målet.  

Tittar man på den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor – bröstcancer – är det nationella målet att 80 procent av kvinnorna opereras inom 28 dagar efter att välgrundad misstanke konstaterats. Ingen region i sjukvårdsregionen når målet, men Värmland ligger högst med 69 procent. Sämst till ligger Södermanland med 34 procent. 

Väntetiderna till trots, är svensk cancervård bland den bästa i världen. Samtidigt vet vi att tidig upptäckt, och tiden mellan diagnos och behandling, är av stor vikt för behandlingsframgången. Ändå märker vi stora skillnader mellan regionerna i vilken grad de rekommenderade väntetiderna följs.  

Regeringen har med de standardiserade vårdförloppen satsat på att korta köerna, och att minska skillnaderna mellan olika regioner. Men årets Cancerfondsrapport visar att de genomförda insatserna än så länge inte varit effektiva, vare sig i riket som helhet eller i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion.  

– Väntetiderna i cancervården är fortfarande ett geografiskt lotteri. Vi ser alldeles för små resultat av de så kallade standardiserade vårdförlopp som har införts i regionerna för att minimera onödig väntan, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.  

– De standardiserade vårdförloppen är bra och viktiga. Men byråkrati, ålderstigna it-system, brist på personal och bristande organisation bromsar genomförandet, säger Jan Zedenius och fortsätter:  

– Det är viktigt att betona att problemen är för stora för att enbart kunna hanteras av läkare och sjuksköterskor i det vardagliga arbetet. Det handlar om organisation, infrastruktur och resurser. Ansvaret för detta ligger ytterst hos regionpolitikerna. Deras arbete med att förverkliga vårdförloppen måste fortsätta, och intensifieras, säger Jan Zedenius.  

I rapporten lyfter Cancerfonden fram tre saker som de sjukvårdsansvariga regionpolitikerna i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion kan göra om man på allvar vill minska väntetiderna för regionens cancerpatienter:  

1. Säkerställ att väntetiderna alltid rapporteras vid fullmäktigemöten, så att ansvariga politiker har kunskap om situationen i den egna regionen. Se också till att ha gemensamma mätmetoder så att jämförelser mellan regionerna kan göras.  
2. Kartlägg de flaskhalsar som försvårar och försenar arbetet med vårdförloppen, och ge de resurser som behövs för att åtgärda dem.  
3. Lär av andra regioner. Det finns uppenbarligen regioner som lyckas mycket bättre än andra.  

Mer läsning:

Cancerfondsrapporten 2019 Uppsala-Örebro sjukvårdsregion 

Cancerfondsrapporten 2019 Cancervård

För ytterligare information, kontakta:  

Frida Ekberg, pressekreterare Cancerfonden Telefon: 0702-731555 
E-post: Frida.ekberg@cancerfonden.se  

Om Cancerfonden:

Taggar: