Skillnader i väntetider för cancervården i Sydöstra sjukvårdsregionen

Alla regioner i Sverige har mål för hur snabbt behandling ska sättas in vid misstanke om cancer. I den Sydöstra sjukvårdsregionen är skillnaderna i regionen stora. Det visar siffror som i dag presenteras i Cancerfondsrapporten Cancervård. 

Sydöstra sjukvårdsregionen liknar landets övriga regioner på så sätt att ingen del klarar det nationella målet på 61 dagar för tiden mellan remiss och operation för prostatacancer. Riksgenomsnittet är 134 dagar. Kalmar ligger bäst till i regionen med 122 dagars väntan. Detta ska jämföras med Jönköping där man i snitt får 124 dagar, alltså cirka två månader längre väntetid än det uppsatta målet.  

Tittar man på den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor – bröstcancer – är det nationella målet att 80 procent av kvinnorna opereras inom 28 dagar efter att välgrundad misstanke konstaterats. Kalmar når högst i sjukvårdsregionen men är ändå med sina 46 procent långt ifrån målet. Jönköping når 41 procent och Östergötland endast 27 procent och är därmed sämst i landet tillsammans med Västra Götaland. 

Väntetiderna till trots, är svensk cancervård bland dem bästa i världen. Samtidigt vet vi att tidig upptäckt, och tiden mellan diagnos och behandling är av stor vikt för behandlingsframgången. Ändå märker vi stora skillnader mellan regionerna i vilken grad de rekommenderade väntetiderna följs.  

Regeringen har med de standardiserade vårdförloppen satsat på att korta köerna, och att minska skillnaderna mellan olika regioner. Men årets Cancerfondsrapport visar att de genomförda insatserna än så länge inte varit effektiva, vare sig i riket som helhet eller i Sydöstra sjukvårdsregionen.  

– Väntetiderna i cancervården är fortfarande ett geografiskt lotteri. Vi ser alldeles för små resultat av de så kallade standardiserade vårdförlopp som har införts i regionerna för att minimera onödig väntan, säger Jan Zedenius, överläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.  

– De standardiserade vårdförloppen är bra och viktiga. Men byråkrati, ålderstigna it-system, brist på personal och bristfällig organisation bromsar genomförandet, säger Jan Zedenius och fortsätter:  

– Det är viktigt att betona att problemen är för stora för att enbart kunna hanteras av läkare och sjuksköterskor i det vardagliga arbetet. Det handlar om organisation, infrastruktur och resurser. Ansvaret för detta ligger ytterst hos regionpolitikerna. Deras arbete med att förverkliga vårdförloppen måste fortsätta, och intensifieras, säger Jan Zedenius.  

I rapporten lyfter Cancerfonden fram tre saker som de sjukvårdsansvariga regionpolitikerna i Sydöstra sjukvårdsregionen kan göra om man på allvar vill minska väntetiderna för regionens cancerpatienter:  

1. Säkerställ att väntetiderna alltid rapporteras vid fullmäktigemöten, så att ansvariga politiker har kunskap om situationen i den egna regionen. Se också till att ha gemensamma mätmetoder så att jämförelser mellan regionerna kan göras.  
2. Kartlägg de flaskhalsar som försvårar och försenar arbetet med vårdförloppen, och ge de resurser som behövs för att åtgärda dem.  
3. Lär av andra regioner. Det finns uppenbarligen regioner som lyckas mycket bättre än andra.  

Mer läsning:

Cancerfondsrapporten 2019 Sydöstra sjukvårdsregion

Cancerfondsrapporten 2019 Cancervård

För ytterligare information, kontakta:  

Frida Ekberg, pressekreterare Cancerfonden Telefon: 0702731555 
E-post: frida.ekberg@cancerfonden.se  

Mer om Cancerfonden: