Alarmerande personalbrist hotar mammografiverksamheten i Dalarna
Enligt en ny undersökning från Cancerfonden har 85 procent av landets alla mammografiverksamheter brist på personal. Landstinget Dalarna har exempelvis endast två bröstradiologer men behöver 4,5 tjänster. Inom ett par år väntar stora pensionsavgångar inom yrkeskåren och nyrekryteringen är nästintill obefintlig. Det gör situationen ohållbar.
– Personalbristen inom mammografiverksamheten är så pass allvarlig att verksamheten riskerar att haverera redan inom ett par år. Det är en kritisk situation som kommer innebära att färre fall av bröstcancer upptäcks i ett tidigt stadium då chansen till bot är större, säger Jan Zedenius, chefläkare och medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.
Enligt den nationella granskningen av tillgången på bröstradiologer och mammografisjuksköterskor, som Cancerfonden har genomfört i samarbete med undersökningsföretaget Axánd, lider 85 procent av landets mammografiverksamheter av personalbrist. Landstinget Dalarna har endast två bröstradiologer och uppger att de har ett stort rekryteringsbehov. Just nu saknar de motsvarande 2,5 heltidstjänster.
Någon synbar lösning på den alarmerande personalbristen finns inte heller. För att långsiktigt klara uppdraget nationellt måste dagens 97 bröstradiologer öka till 128 stycken. Samtidigt står verksamheten inför stora pensionsavgångar. Drygt 40 bröstradiologer pensioneras inom fem år och endast 13 personer är under utbildning. Prognosen ger en tydlig bild av den framtida kompetensbristen. Om fem år kommer det att saknas bröstradiologer på varannan tjänst.
För att klara den pressade situationen på mammografienheterna arbetar de anställda i dag ofta övertid och enheterna förlitar sig på pensionerad personal och inhyrning av externa konsultläkare.
– Redan i dag upprättshålls mammografiverksamheten med konstgjord andning. Inom en femårsperiod kommer varannan tjänst att gapa tom. Det är uppenbart att ekvationen inte går ihop, säger Jan Zedenius.
Den vanligaste konsekvensen av personalbristen är att kvinnor kallas mer sällan till mammografiundersökningar. Cirka 70 procent av de underbemannade mammografienheterna svarar att screeningintervallet förlängs. Drygt 80 procent uppger även att väntetiden till utredning förlängs som en konsekvens av personalbristen.
– Landstingen klarar inte av att lösa situationen själva. För att vända utvecklingen föreslår Cancerfonden två snabbspår - rekrytera och vidareutbilda utländska läkare och förläng den obligatoriska placeringen vid mammografienheten under ST-tjänsten. Men framför allt måste sjukvårdsminister Gabriel Wikström upprätta en nationell handlingsplan för att säkerställa kompetensförsörjningen inom cancervården, avslutar Jan Zedenius.
Om kartläggningen
Cancerfondens undersökning har genomförts i samarbete med Svensk Förening för Bröstradiologi (SFBR) och Axánd. Frågorna har tagits fram av Cancerfonden, SFBR och Axánd. Datainsamlingen har skett via en webbenkät som distribuerats till samtliga medlemmar i SFRB. Svar har inkommit från alla identifierade mammografienheter i Sverige.
För mer information
Johanna Faijersson, PR- och pressansvarig Cancerfonden, 08-677 10 04 eller johanna.faijersson@cancerfonden.se
Sofia Guerrero, Pressekreterare Cancerfonden, 08-677 10 43 eller sofia.guerrero@cancerfonden.se
Om Cancerfonden
Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete. Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är en betydande finansiär av svensk cancerforskning och finansierar varje år närmare 500 forskningsprojekt. Läs mer på Cancerfonden.se
Taggar:
