Allvarliga brister i prostatacancervården
Prostatacancerpatienter tvingas vänta alltför länge på vård. Besked om provsvar dröjer och många prostatacancerdrabbade lämnas ensamma med sin oro under väntetiden. Det visar en ny granskning som presenteras i den kommande Cancerfondsrapporten.
– Väntetiderna för prostatacancerpatienter är under all kritik. Ingen annan grupp av cancerpatienter tvingas vänta så länge på vård. Män med misstänkt prostatacancer tvingas dessutom vänta länge på besked om de har drabbats av cancer eller inte. Väntan och ovisshet är ofta den värsta situationen för cancerpatienter, säger Jan Zedenius, cancerforskare samt medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.
Granskningen som Cancerfonden genomfört i samarbete med Nationella prostatacancerregistret visar på flera allvarliga brister i prostatacancervården. Till exempel uppfyllde bara ett enda landsting, Östergötland, målet att prostatacancerpatienter med mellan- och högriskcancer får komma på ett första besök på specialistklinik inom två månader.
Väntetiden från diagnos till behandling för prostatacancerpatienter med mellan- och högriskcancer var 167 dagar i median, enligt Socialstyrelsen. Det betyder att hälften fick vänta i minst fem månader. Dessutom måste män med misstänkt prostatacancer vänta alltför länge på provsvar som visar om de har cancer eller inte. I snitt får bara var sjunde man med misstänkt prostatacancer provsvar inom utsatt maxtid – 18 dagar – efter att vävnadsprover har tagits, och bara varannan prostatacancerpatient får en namngiven kontaktsjuksköterska som kan ge besked om läkartider och operationer, samt lindra oro.
De flesta landsting missar också målet att prostatacancerpatienter med högriskcancer ska bedömas av flera experter före behandling. Bara fyra av tio med högriskcancer får den möjligheten.
– Det är allvarligt att det är så få högriskpatienter med prostatacancer som får en samlad bedömning av flera experter. Det här har alla rätt till. Det kan medföra att patienter går miste om den mest optimala behandlingen, säger Jan Zedenius.
Kartläggningen bekräftar bilden av att det finns stora skillnader mellan Sveriges landsting och regioner. Medan sjukvården i Kronoberg, Blekinge och Gävleborg lyckades ge minst fyra av fem patienter med högriskcancer en bedömning av flera experter, var det färre än var femte som fick det i Östergötland.
I Halland fick nio av tio prostatacancerpatienter en kontaktsjuksköterska, men inte ens var tionde i Västernorrland, Kalmar, Gävleborg och på Gotland.
När behandling väl sätts in är landstingen bättre på att uppfylla vårdmålen. Det gäller bland annat att män med högriskcancer ska opereras eller strålbehandlas, och att män som har prostatacancer med låg risk, i de flesta fall, i stället för behandling får gå på regelbundna kontroller för att undvika onödiga biverkningar. När det gäller utredning och behandling sammantaget är Västerbottens läns landsting och Region Jönköpings län bäst i landet.
– Det finns landsting som har lyckats bättre än andra i prostatacancervården och landstingen måste lära av varandra. Vad är det som de framgångsrika landstingen har fokuserat på?
– Samtidigt vet vi att det saknas nyckelkompetens i cancervården i flera landsting, det råder brist på urologer, onkologer och patologer. Landstingen har inte löst kompetensbristen. Därför behövs en nationell handlingsplan för att säkerställa cancervården i framtiden, avslutar Jan Zedenius.
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Varje år diagnostiseras över 10 000 nya fall och nästan 2 500 män dör varje år av prostatacancer. Hela granskningen av prostatacancervården i Sverige finns att läsa här: www.cancerfonden.se/nyheter/lang-vantan-och-stora-skillnader-i-prostatacancervarden
Om kartläggningen i Cancerfondsrapporten
I årets Cancerfondsrapport har Cancerfonden tillsammans med Nationella prostatacancerregistret gjort en kartläggning av hur Sveriges landsting och regioner uppfyller målen för prostatacancervården. Nationella prostatacancerregistret har satt upp mål för tio olika indikatorer som ger en bild av prostatacancervårdens kvalitet. I Cancerfondsrapporten presenteras hur väl landstingen och regionerna uppfyller dessa mål, som bland annat handlar om väntetiderna från remiss till första besöket på specialistklinik och väntetiderna för provsvar. Det handlar också om rätten att bli bedömd av flera experter före behandling, vilka behandlingsmetoder som ska användas samt rätten till en egen kontaktsjuksköterska som kan lotsa patienterna rätt i vårdapparaten. Siffrorna gäller 2014, som är senast tillgängliga, sammanställda data. Sjukhuskliniker kan se sina egna resultat i Nationella prostatacancerregistrets webbrapport ”Koll på läget”.
För ytterligare information, kontakta:
Johanna Faijersson, PR- och pressansvarig Cancerfonden
Telefon: 08–677 10 04, e-post: johanna.faijersson@cancerfonden.se
Cecilia Boij, pressekreterare Cancerfonden
Telefon: 08-677 10 43, e-post: cecilia.boij@cancerfonden.se
Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete. Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är en betydande finansiär av svensk cancerforskning och finansierar varje år cirka 475 forskningsprojekt.
Taggar:
