Allvarliga brister i prostatacancervården i Gävleborg
Prostatacancerpatienter i Region Gävleborg tvingas vänta alltför länge på vård. Besked om provsvar dröjer och många prostatacancerdrabbade lämnas ensamma med sin oro under väntetiden. Det visar en ny granskning som presenteras i den kommande Cancerfondsrapporten.
Granskningen som Cancerfonden genomfört i samarbete med Nationella prostatacancerregistret visar på flera allvarliga brister i prostatacancervården i Region Gävleborg. Regionen uppfyller inte målet att prostatacancerpatienter med mellan- och högriskcancer ska vänta högst två månader på sitt första besök på specialistklinik.
I Gävleborg var medianväntetiden för prostatacancerpatienter med mellan- och högriskcancer hela 208 dagar, enligt Socialstyrelsen. Dessutom måste patienterna vänta alltför länge på provsvar. Färre än var tionde patient med misstänkt prostatacancer fick provsvar inom utsatt maxtid – 18 dagar – efter att vävnadsprover har tagits och inte ens var tionde prostatacancerpatient fick en namngiven kontaktsjuksköterska som kan ge besked om läkartider och operationer, samt lindra oro.
– Väntetiderna för prostatacancerpatienter är under all kritik. Ingen annan grupp av cancerpatienter tvingas vänta så länge på vård. I snitt får bröstcancerpatienter vänta 20 dagar, medan prostatacancerpatienter tvingas vänta i 167 dagar. Dessutom tvingas de vänta länge på besked om de har drabbats av cancer eller inte. Väntan och ovisshet är ofta den värsta situationen för cancerpatienter, säger Jan Zedenius, cancerforskare samt medicinskt sakkunnig på Cancerfonden.
Däremot är regionen nära att uppfylla målet om att alla prostatacancerpatienter med högriskcancer ska bedömas av fler experter före behandling. I Gävleborg får drygt åtta av tio prostatacancerdrabbade med högriskcancer ett utlåtande av fler experter för att garantera en optimal behandling.
– Vår granskning visar att det finns landsting som har lyckats bättre än andra i prostatacancervården och landstingen måste lära av varandra. Vad är det som de framgångsrika landstingen har fokuserat på?
– Samtidigt vet vi att det saknas nyckelkompetens i cancervården i flera landsting, det råder brist på urologer, onkologer och patologer. Landstingen har inte löst kompetensbristen. Därför behövs en nationell handlingsplan för att säkerställa cancervården i framtiden, avslutar Jan Zedenius.
Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Varje år diagnostiseras över 10 000 nya fall och nästan 2 500 män dör varje år av prostatacancer. Hela granskningen av prostatacancervården i Sverige finns att läsa här: www.cancerfonden.se/nyheter/lang-vantan-och-stora-skillnader-i-prostatacancervarden
Om kartläggningen i Cancerfondsrapporten
I årets Cancerfondsrapport har Cancerfonden tillsammans med Nationella prostatacancerregistret gjort en kartläggning av hur Sveriges landsting och regioner uppfyller målen för prostatacancervården. Nationella prostatacancerregistret har satt upp mål för tio olika indikatorer som ger en bild av prostatacancervårdens kvalitet. I Cancerfondsrapporten presenteras hur väl landstingen och regionerna uppfyller dessa mål, som bland annat handlar om väntetiderna från remiss till första besöket på specialistklinik och väntetiderna för provsvar. Det handlar också om rätten att bli bedömd av flera experter före behandling, vilka behandlingsmetoder som ska användas samt rätten till en egen kontaktsjuksköterska som kan lotsa patienterna rätt i vårdapparaten. Siffrorna gäller 2014, som är senast tillgängliga, sammanställda data. Sjukhuskliniker kan se sina egna resultat i Nationella prostatacancerregistrets webbrapport ”Koll på läget”.
För ytterligare information, kontakta:
Johanna Faijersson, PR- och pressansvarig Cancerfonden
Telefon: 08–677 10 04, e-post: johanna.faijersson@cancerfonden.se
Cecilia Boij, pressekreterare Cancerfonden
Telefon: 08-677 10 43, e-post: cecilia.boij@cancerfonden.se
Cancerfondens vision är att besegra cancer. För att nå dit arbetar organisationen med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete. Cancerfonden är en ideell insamlingsorganisation utan statligt stöd. Vi är därför helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Cancerfonden är en betydande finansiär av svensk cancerforskning och finansierar varje år cirka 475 forskningsprojekt.
Taggar:
