Cancervården har klarat trycket så här långt, men stor risk för vårdskuld

Trots att coronapandemin har satt svensk sjukvård under en aldrig tidigare upplevd press ser cancervården ut att ha klarat trycket så här långt. Samtidigt är oron stor bland cancerpatienter. Pausade screeningar och färre besök i primärvården innebär en risk att upptäckt av cancer försenats och att en vårdskuld byggs upp. Detta visar en granskning som Cancerfonden presenterar idag.

Trots den kris som covid-19 är för sjukvården, visar vår granskning att cancervården har klarat av att ställa om under dessa extrema förutsättningar. Men samtidigt pekar rapporten på flera risker som behöver hanteras. Färre inkomna remisser och framskjutna kontroller bygger en vårdskuld samtidigt som personalen har arbetat för högtryck i månader. Regeringen behöver stötta regionerna för att hantera allt detta. Ansvaret för att långsiktigt stötta cancervården i detta maratonlopp behöver tas nationellt.

- Vi är naturligtvis långt ifrån ett drömläge. Det var vi redan innan pandemin. Men att i det här läget klara av att bibehålla vårdkvalitet på denna nivå är en extraordinär insats av alla inom cancervården, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Vårdskulden

Det kanske allvarligaste som covid-19 orsakat i cancervården, vad vi kan se hittills, är det faktum att många cancerupptäckter riskerar att försenas. Detta beror bland annat på att screening har pausats och att färre söker vård i primärvården. Under pandemin har det också varit högre trösklar till provtagning. Detta riskerar att leda till en stor bulk med oupptäckt cancer som behöver tas om hand. Primärvården kommer att behöva hantera alla som väntat med att söka vård. Då riskerar antalet remisser för utredning att öka och till slut kommer kön till cancerbehandling att växa.

Ändringar i vårdplanen

Cancervården har haft hög prioritet under den stora omställningen pandemin inneburit. De ändringar som har gjorts i patienters vårdplaner verkar enligt rapporten inte ha haft några större konsekvenser för den medicinska kvaliteten eller effekten.

Data från enkätundersökningen visar att 14 procent av cancerpatienterna uppger att de fått ändringar i vårdplanen. Av dem är det 64 procent som fått senareläggning av behandlingen, 5 procent som fått en annan behandling och 31 procent som fått andra ändringar.

Undersökningens resultat tyder på att de ändringar som skett inte gjorts på grund av resursbrist eller prioriteringar utan snarare ur ett smittskydds- och patientsäkerhetssyfte.

Oro hos cancerpatienter

Många cancerpatienter uppger att covid-19-situationen lett till oro kring cancersjukdomen. En tredjedel av de svarande uppger att covid-19 lett till ganska mycket, mycket eller väldigt mycket oro.

Lärdomar för arbetssätt

Trots den pressade situationen tar cancervården med sig många positiva organisatoriska effekter från krisen som exempelvis bättre samarbete och ökad digitalisering. Samtidigt finns det farhågor för framtiden gällande uthållighet hos personalen, skenande utgifter, mindre forskningsunderlag och vårdskulden med oupptäckt cancer.

- Rapporten visar att cancervården har en stor uppgift framför sig. För att klara den behövs stöd från nationellt håll, säger Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Om granskningenKonsultföretaget EY har på uppdrag av Cancerfonden tagit fram en lägesbild av hur cancervården har klarat att hantera coronakrisen. Den består av djupintervjuer med ca 30 personer verksamma inom den svenska cancervården samt en enkätundersökning med ca 800 cancerpatienter. Intervjuerna genomfördes 14 april -11 maj. Enkäten var öppen mellan 21 april och 12 maj. Läs mer och ladda ner rapporten i sin helhet: HÄR

Presskontakt:

David Holm Gatica

0768147476 david.holmgatica@cancerfonden.se