Karolinska institutet får största anslaget någonsin från Cancerfonden

Cancerfonden delar ut närmare 630 miljoner till forskning om cancer under 2019. Av denna summa går mer än en tredjedel till Karolinska institutet, totalt 231 miljoner kronor. Det står klart efter ett beslut i Cancerfondens forskningsnämnd under tisdagen. Två av forskarna som får ta del av pengarna är Mattias Carlsten och Lisa Westerberg som på olika sätt forskar kring immunterapi. Ett behandlingsområde som nyligen uppmärksammades i samband med årets Nobelpris i medicin.

– Grundforskningen inom immunologi och tumörimmunologi de senaste decennierna har givit en mängd goda uppslag, och här har svenska forskare med stöd av Cancerfonden gjort stora insatser. Nu är det skördetid, olika immunterapi-behandlingar etableras i sjukvården, säger Klas Kärre ordförande Cancerfondens forskningsnämnd.

Behandlingar som utnyttjar kroppens eget immunförsvar mot cancerceller – immunterapi – har de senaste åren förbättrat prognosen för många cancersjukdomar. 

Mattias Carlsten, läkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskare vid Karolinska institutet i Huddinge, studerar en speciell typ av immunförsvarsceller som kallas naturliga mördarceller, NK celler, och hur dessa kan användas för att behandla leukemipatienter. 

Majoriteten av vuxna som drabbas av akut leukemi dör av sjukdomen. Mattias Carlstens forskning går ut på att förbättra behandlingen med hjälp av NK-celler. I dag står det klart att hans forskning kommer att finansieras av Cancerfonden med 800 000 kronor per år i tre år.

– Med anslaget från Cancerfonden kan jag genom laboratorieförsök och djurmodeller studera hur konceptet att målstyra naturliga mördarceller till cancern kan användas för att förbättra behandlingseffekten, berättar Mattias Carlsten.

Docent Lisa Westerberg är en annan av forskarna som får del av anslaget. Hon leder ett projekt som handlar om immunförsvarets roll vid cancerutveckling. 

Lisa Westerberg studerar hur mutationer som påverkar immuncellernas cytoskelett leder till hög risk för immunbristsjukdomar och blodcancer. Lisa Westerberg får ett projektanslag på 1 miljon kronor per år i tre år samt ett extra anslag på 1,3 miljoner per år i tre år.

– Det finns stor potential att ytterligare förbättra och förfina teknikerna och rädda fler som drabbas. Mer forskning på detta område är mycket viktig, säger Klas Kärre.

Fakta: Cancerfondens anslagsutdelning 

Fördelningen av Cancerfondens forskningsanslag utses i nationell konkurrens. Det innebär att Cancerfonden låter alla forskningsprojekt konkurrera med varandra oberoende av cancerform. De främsta forskningsprojekten får anslag, det vill säga de med störst chans att nå framgångsrika resultat. Anslagsutdelningen som sker i november varje år är Cancerfondens största utdelning. Nytt för i år är en ytterligare satsning för extra kostnadskrävande studier som forskare kan ansöka om på 1-5 miljoner kronor årligen i upp till tre år. 

Fakta: akut leukemi

I begreppet akut leukemi ingår flera olika sjukdomstillstånd som kännetecknas av en onormal bildning av vita blodkroppar.

Insjuknande:233 kvinnor och 270 män år 2016

Medianålder vid insjuknande: 67 år

Symtom:upprepade infektioner, blekhet, andfåddhet, trötthet eller onormala blödningar som näsblod, blod i urinen eller ökad blödning vid menstruation är vanliga

Överlevnad: 33 procent av kvinnorna och 37 procent av männen lever 10 år efter diagnos.

Avlidna:182 kvinnor och 190 män år 2016

Antal som lever med att ha eller ha haft akut leukemi: cirka 3 500 personer år 2016.

För mer information:

Frida Ekberg, pressekreterare, 0702-731555

Frida.ekberg@cancerfonden.se

Taggar: