Svensk cancerforskning tappar mark

Svensk medicinsk forskning tappar mark i förhållande till andra länder. Det visar en ny rapport från Cancerfonden som publiceras i dag.   

– Om vi inte lyckas vända den nedåtgående trenden kommer det att leda till att vi inte kan erbjuda patienter i Sverige lika god sjukvård som i jämförbara länder, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Även om Sverige är bland de 20 länder i världen som producerar mest cancerforskning, ser vi i den nya rankningen ur Cancerfondsrapporten Forskning att Sverige är det land som tappar flest placeringar, från 9:e till 14:e plats under en 15-årsperiod. Av de 20 länderna är det bara tre (Israel, Storbritannien och Finland) som har samma eller lägre tillväxttakt.  

Vi ser också att den genomsnittliga tillväxten för all cancerforskning i hela världen är cirka 6 procent per år. Motsvarande siffra för Sverige är knappt 2 procent. 

– Det är en oroande utveckling. Politikerna måste inse att det finns ett problem här som man behöver åtgärda, säger Klas Kärre. 

Ett område där nedgången märks särskilt tydligt är inom den kliniska forskningen. Antalet påbörjade kliniska läkemedelsprövningar i Sverige minskade med 69 procent under 2000-talet.  

– Det beror dels på bristen av en stark inhemsk läkemedelsindustri, men framför allt beror det på sjukvårdens extrema produktionsfokus. Tyvärr har det lett till att det blir karriärmässigt oattraktivt för läkare och andra yrkesgrupper att ägna sig åt forskning, menar Klas Kärre. 

För att vända trenden behövs åtgärder som myndigheter och beslutsfattare snabbt kan omsätta till handling. Det krävs att regeringen satsar mer på cancerforskning, bland annat genom att:  

• Se till att huvudmännens uppdrag till vården innefattar ett tydligt krav på forskning.  

• Inrätta karriär- och lönestrukturer inom vården som stimulerar kliniskt verksam personal som forskar.  

• Stärka den statliga basfinansieringen av universitetens forskning.  

• Se till att sjukvårdsregionerna arbetar efter forskningsstrategier som årligen följs upp.  

• Verka för att alla cancerpatienter, som inte avsagt sig möjligheten, ska omfattas av en forskningsstudie.  

• Arbeta för den svenska cancersjukvården ingår i ett tätt europeiskt samarbete. Våra sju universitetssjukhus bör ackrediteras enligt OECI:s standard som heltäckande cancercentrum eller cancercentrum. 

– Det finns en tydlig koppling mellan hur bra medicinsk forskning ett land har, och vilken vård patienterna kan erbjudas. När en ambitiös forskningsverksamhet integreras med sjukvården får patienterna snabbare tillgång till ny diagnostik, nya behandlingsmetoder och läkemedel, vilket gör stor skillnad för patienten, avslutar Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström. 

Läs mer i Cancerfondsrapporten 2019 forskning 

Bilder bifogas på talespersonerna, Klas Kärre och Ulrika Årehed Kågström samt på grafer ur Cancerfondsrapporten Forskning. Rankingen (i grönt) är en bibliometisk analys gjord av Vetenskapsrådet, på uppdrag av Cancerfonden. Grafen på antalet startade kliniska prövningar kommer från LIF- de forskande läkemedelsföretagen.

För mer information kontakta:

Frida Ekberg, pressansvarig Cancerfonden

Frida.ekberg@cancerfonden.se, tfn: 0702-731555