Ny rapport kartlägger trenderna kring hållbara investeringar

ons, nov 16, 2016 00:00 CET

[2016-11-16] Att veta att sparpengarna växer på ett sätt som bidrar till en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar värld är en allt viktigare fråga hos fondspararna och Fondbolagens förening arbetar för att underlätta genom transparens och jämförbarhet. Metoderna som förvaltarna arbetar med för hållbara och ansvarsfulla investeringar är flera.

Hållbara och ansvarsfulla investeringar innebär att förvaltarna tar hänsyn till placeringarnas inverkan på miljö, sociala faktorer/samhällsansvar och bolagsstyrning, ESG (Environment, Social, Governance). Det finns flera olika strategier för förvaltarna att ta detta ansvar i praktiken.

Den europeiska organisationen Eurosif har i en helt ny rapport kartlagt hur vanliga dessa olika strategier är och vilka som växer snabbast. Kartläggningen omfattar vanliga fonder, AP-fonderna och annat institutionellt kapital. Inte minst i Sverige är det vanligt att kombinera flera av strategierna i förvaltningen, vilket medför att det är en överlappning mellan siffrorna i graferna.

Källa: Eurosif. Obs, överlappning mellan strategierna.

På Europanivå pekar Eurosif på påverkansinvesteringar, impact investments, som något av en tillväxtraket. Strategin brukar förklaras som investeringar där avsikten är att generera mätbara samhällseffekter kombinerat med finansiell avkastning. Denna metod är dock enligt mätningen mindre vanlig i Sverige.

Den strategi som fortfarande dominerar är både i Sverige och i Europa exkludering, där förvaltaren utesluter vissa investeringar, branscher eller länder utifrån ESG-kriterier.

Den näst vanligaste strategin både i Sverige och i Europa är normbaserad screening, vilket innebär att sålla fram (eller bort) bolag utifrån hur de lever upp till internationella normer och konventioner.

Påverkansarbete och engagemang, där fondbolaget genom att ta ett aktivt ägaransvar å spararnas vägnar, arbetar för att påverka ett bolag i en önskvärd riktning genom dialog och att rösta på bolagsstämmor, är den tredje vanligaste strategin.

Därefter kommer strategin Bäst i klassen. Den innebär att förvaltaren väljer ut att placera i bolag inom en viss kategori utifrån hur väl de uppfyller ESG-kriterier.

Så kallade temainvesteringar där förvaltaren investerar i tillgångar utifrån ett visst hållbart tema, exempelvis en bransch som arbetar inom förnybar energi, ökar i Europa.

Metoden integrering, där förvaltarna uttryckligen införlivar ESG-risker och -möjligheter i sina traditionella ekonomiska analyser och investeringsbeslut har inte mätts på Sverigenivå, men är relativt vanlig i övriga Europa.

Sverige sticker ut

Sverige pekas ut som en region där man är mottaglig för innovation och förändring inom hållbarhetsområdet. En hög andel av fondbolagen har anammat internationella initiativ som FN-stödda PRI, Principles for responsible investments. Ungefär två tredjedelar av Fondbolagens förenings medlemsbolag har skrivit under PRI:s principer. Sverige utmärker sig också genom att fondbolagen i sin förvaltning ofta använder sig av en kombination av olika strategier för att få en helhetsapproach i engagemanget. Ett genomslag för så kallade gröna obligationer är en annan trend för Sverige. Institutionella investerare står fortfarande för en stor del av marknaden, men hushållens intresse växer snabbt. Sverige sticker ut genom att cirka 45 procent av kapitalet i hållbara investeringar som omfattas av rapporten ägs av hushållen. Snittet i Europa är 22 procent.

”Det är intressant att se att utvecklingen går mot att hushåll i allt högre utsträckning intresserar sig för hållbara investeringar”, säger Fredrik Nordström, vd för Fondbolagens förening.

Rapporten lyfter också fram den nya hållbarhetsöversikt som alla fondbolag som är medlemmar i Fondbolagens förening ska ta fram från och med 2017. Med hjälp av den kan spararen se hur fondbolaget praktiskt och med konkreta exempel arbetar med hållbarhet i förvaltningen och jämföra med andra fondbolag. Rapporten lyfter också Fondbolagens förenings initiativ till samordnad redovisning av koldioxidavtryck för fonders innehav. Samtidigt har också branschinitiativet Hållbarhetsprofilen från Swesif vidareutvecklats och med tydligare information på fondnivå från och med 2017.

Att underlätta för fondspararna att göra medvetna val för sitt sparande är en viktig uppgift för branschen, där transparens och ökad jämförbarhet är viktiga ingredienser.

Utvecklingen på området går snabbt framåt och det är därför bra att behålla den dynamik som självregleringen medger.

Spararna är intresserade, visar undersökning

Var fjärde fondsparare i Sverige har i dag en fond som han eller hon har valt just för att den har en hållbar inriktning. De flesta av dessa sparare har gjort valet för att de vill bidra med en positiv inverkan på aspekter som miljö, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, eller att man inte vill låta sparpengarna växa i ”oetiska” bolag. Det visar en studie från TNS Sifo Prospera från 2016.