Född för tidigt med 50 procents chans att överleva – nu räddar hon andra för tidigt födda barn

När Sabina Checketts håller handen på ett visst sätt ser det lilla ärret på handens ovansida ut som en rymdfärja. Sabina fick ärret under de första dagarna av sitt liv, i en tuff kamp för överlevnad efter att hon fötts i 28:e graviditetsveckan – 12 veckor för tidigt. Hennes rymdfärjeärr och några andra små ärr är märken efter slangar som fördes in i hennes lilla sköra kropp för att hålla henne vid liv.   

– Jag visar inte upp mina ärr för föräldrarna, säger Sabina, men för mig är de hedersmedaljer som jag fick för att jag överlevde. 

De föräldrar hon talar om är föräldrarna till hennes patienter. Trettiotre år efter sin tidiga födelse arbetar Sabina nu som neonatalläkare i London.  

Se filmen som är inspirerad av berättelsen om neonatalläkaren Sabina Checketts

Sabina bestämde sig för att bli läkare redan i tidig ålder när hennes mamma rutinmässigt pekade ut en man som kom gående längs gatan på väg till sjukhuset och sa: – Det är läkaren som räddade ditt liv.

Den upplevelsen har gett henne motivation att vara en positiv källa för familjerna till de barn som hon behandlar.   

– När jag pratar med föräldrar om det faktum att jag föddes för tidigt blir de alltid överraskade, till och med lite chockade tror jag. ”Åh, och du är läkare”, säger Sabina. Jag tycker att det är ett trevligt sätt att förmedla till dem att prematuritet inte bör innebära någon gräns för vad ett barn kan göra. 

– Jag menar, de framsteg som vi har gjort bara under de senaste 10, 15, 20 åren innebär att resultaten idag är mycket bättre än de brukade vara. Och när de ser mig – som utvecklades innan dessa framsteg – som läkare för nyfödda, ja då får de av en känsla av hopp, tror jag.  

Idag använder hon kraftigt förbättrade tekniker för att skapa bättre utsikter för andra för tidigt födda barn – och ökat hopp hos deras föräldrar.   

Eftersom ömtåliga, för tidigt födda barn kämpar för att hålla sig vid liv är en av de mest kritiska utmaningarna något de flesta av oss bara tar för givet: att andas. Ett avgörande framsteg inom neonatalmedicin – och som samtidigt har en stor inverkan på intensivvården av vuxna – har varit utvecklingen av bättre ventilatorer.  

– En av de största utmaningarna för prematura barn handlar om ventilation, säger Sabina. Deras lungor är stela när de föds för att de är så omogna. De är väldigt ömtåliga.   

Den ventilator som hjälpte Sabina att överleva var väldigt annorlunda jämfört med vad hon ser idag när hon behandlar för tidigt födda barn. – Vi har gått från ett ventilationsläge där man andades åt barnet till ett läge där man idag också kan andas tillsammans med barnet, säger hon. 

En ventilationsteknik som andas med patienten kallas Neurally Adjusted Ventilatory Assist, eller NAVA, och har utvecklats av Getinge som är världsledande inom intensivvårdsteknik för både spädbarn och vuxna.    

Titta på minidokumentären om NAVA-tekniken där Sabina Checketts medverkar

Före NAVA hade ventilationstekniken kommit så långt att en givare i andningsslangen larmade när ett barn försökte andas in, och maskinen ersatte då ett andetag. Men det fanns en fördröjningstid, vilket resulterade i att maskinen ibland inte tillförde luft när lungorna krävde det eller tvingade in luft i ömtåliga lungor som inte var redo för detta – ett problem som förstärktes av tendensen hos för tidigt födda barn att ta korta, snabba och ojämna andetag.   

Sherry Courtney, chef för klinisk forskning inom neonatologi och som arbetat med för tidigt födda barn sedan 1980-talet förklarar: – Diafragman är en muskel. När den drar ihop sig kommer vi att andas in. När den slappnar av kommer vi att andas ut. Så, NAVA känner av andningen med hjälp av en kateter som går ner i magen och ligger placerad nära diafragman. 

Courtney berättar att hon har observerat att många barn hos vilka man bytt till en NAVA-aktiverad ventilator nästan omedelbart blir tryggare och mindre irriterade. Deras syrebehov minskar, liksom kraven på tryck och volym. Barnen kan vara lugnare och koncentrera energi på det allra viktigaste de kan göra när de är för tidigt födda – att växa.   

– På vår enhet har vi i allt större utsträckning gått över till NAVA eftersom barnen verkar älska det, säger Courtney.   

NAVA är också en godkänd teknik för vuxna, och funktionerna som gör den framgångsrik för nyfödda fungerar väl även för vuxna patienter.   

Vuxna i ventilatorer har vanligtvis en fungerande diafragma till en början, men därefter den blir snabbt svagare. Getinges medicinske chef Miray Kärnekull berättar att avancerad ventilatorteknik som NAVA regelbundet används till vuxna patienter i Europa för att hålla patienternas muskler i diafragman aktiva. 

– Det är verkligen en banbrytande teknik, säger Kärnekull. NAVA erbjuder läkaren ett sätt att individanpassa inte bara ventilationen utan också avvänjningsprocessen för vuxna patienter.  

Och i en nyligen genomförd randomiserad klinisk multicenterstudie visade resultaten att patienter med akut andningssvikt där NAVA användes tillbringade betydligt mindre tid i ventilatorn, och andningssvikt vid extubering förekom i mindre utsträckning i jämförelse med vad som är fallet vid konventionell lungskyddande mekanisk ventilation. 

Läs mer om NAVA och andra livräddande tekniker: www.getinge.com/int/life-defining-moments/

Mediakontakt:

Anna Appelqvist, Vice President Corporate Communications
Telefon: +46 (0)10 335 5906
E-mail: anna.appelqvist@getinge.com