100 års jakt på det perfekta ljudet

Vilka föränderliga idéer, värderingar och handlingsmönster har präglat användningen av olika apparater för ljudåtergivning i Sverige de senaste hundra åren? I en ny bok, som är fritt tillgänglig för nedladdning, skildras den svenska hifi-kulturens historia.

”Det finns inga genvägar fram till det perfekta ljudet”, återkom Johan Rheborgs karaktär Farbror Barbro ofta till i humorserien NileCity. Ljudkvalitet och likhet med originalet – eller ljudåtergivning som ibland rent av bedömts som ”bättre än verkligheten” – har diskuterats i nästan ett sekel, och motiverat användarna att satsa såväl tid som pengar och arbete i jakt på det perfekta ljudet.

Musiklyssnande har sedan början av 1900-talet i allt större utsträckning skett genom olika ljudreproduktionsmedier snarare än live. Vi har lyssnat genom radio, grammofon, Mp3-spelare och på senare tid strömmat genom mobiltelefoner och datorer. Från slutet av 1920-talet har hög kvalitet hos ljudåtergivningen beskrivits med hjälp av uttrycket high fidelity, ofta förkortat hifi.

Alf Björnberg, professor i musikvetenskap vid Göteborgs universitet, kartlägger i boken En trovärdig illusion av musik: Den svenska hifi-kulturens uppgång och nedgång hur experternas rådgivning och reklamens budskap föreskrev lämpliga sätt att använda ljudapparater.

– Jag har satt en bortre tidsgräns till 1925, som var en brytpunkt. Dels startade Radiotjänst sina reguljära sändningar då och radion satte fart på teknikutvecklingen när den gjorde det intressant med elektrisk förstärkning. Och så innebar de elektriskt inspelade skivorna ett paradigmskifte. Plötsligt kunde man återge en rumsakustik på ett sätt som man inte kunnat tidigare, säger Alf Björnberg.

”Bärbar” utrustning

Begreppet high fidelity dyker upp för första gången 1935 i Sverige, dels i annonser för radioapparater men ungefär samtidigt i biografannonseringen, då mycket av teknikutvecklingen kring ljud kan kopplas till filmen.

Två huvudkällor har använts för kartläggningen av den svenska hifi-kulturens historia: Tidskrifterna Hifi & Musik samt Populär Radio.

– Populär Radio var i praktiken en hifi-tidskrift med många tekniska artiklar och instruktioner om ”hur du bygger din egen…”. En tidskrift av och för fackfolk, som ihärdigt försökte lansera det försvenskade ordet fidelitet men det har jag inte hittat någonstans i dagspressen.

Det diskuterades flitigt vad high fidelity skulle kallas på svenska: Ädelton? Högfinhet? Inget av det fick fäste och förkortningen hifi blev fort det etablerade begreppet.

Alf Björnberg tycker att 1930-talet var spännande ur ett hifi-perspektiv.

– Då var mycket teoretiskt känt men man hade inte den tekniska utrustningen. Betänk att bärbar apparatur på 30-talet vägde 15 kg, säger han.

Umgänge kring radiogrammofonen

En hel del av det som lanserades efter andra världskriget har sin grund i krigsindustrin där mycket av teknikutvecklingen skedde. På 1950-talet kom transistorn, bandspelaren, fm-radiosändningar – och förstås vinylskivan.

– Det pratades mycket om hifi, men det fanns i stort sett ingen konsumentmarknad. 1950-talets ljudteknik var ju radiogrammofonen och det gavs tips på ”hur man umgås kring sin radiogrammofon”. Men därefter blir det mer och mer accepterat att lyssna på musik ensam, säger Alf Björnberg.

Med 1960-talet kom den kommersiella expansionen, då går försäljningen spikrakt uppåt. 1970 startades tidskriften Hifi & Musik och området växte ännu mer kommersiellt, men marknaden blev också allt spretigare – det gick nu att köpa allt från de billigaste apparaterna till riktigt dyra anläggningar.

Under 1980-talet kom det stora digitala genombrottet, då CD-skivor började säljas, och parallellt tar den stora debatten om analogt kontra digitalt fart.

– På 1990-talet försökte man lansera mer högupplösta format men det är inget som blir kommersiellt framgångsrikt för vad som händer därute, bland den breda publiken, är ju internet och Mp3-spelare.

Inte längre centralt

Under andra halvan av 90-talet var de bärbara Mp3-spelarna häpnadsväckande dyra, med tanke på att de enbart rymde 30 minuter musik. Det stora paradigmskiftet kom först med iPoden i början av 2000-talet. Plötsligt var det möjligt att ha tusentals musikspår med sig i fickan.

2007 kom nästa stora förändring: den strömmade musiken i och med Spotify och idag består så mycket som 90 procent av musiklyssnandet av strömmad musik.

– Ur ett hifi-perspektiv kanske man KAN höra skillnad, men för det flesta är det inte så viktigt. Det är betydligt viktigare att kunna ta med och anpassa vad man lyssnar på. Begreppet hifi är idag inte alls så centralt som det var för 30-40 år sedan. Hifi har i alla år handlat om att ljudet ska vara så likt originalet som möjligt, men det går nu att få ljudkvaliteter som är bättre än ett levande original – även om det är tabu att säga det rakt ut, säger Alf Björnberg.

Boken En trovärdig illusion av musik: Den svenska hifi-kulturens uppgång och nedgång ges ut av Mediehistoriskt arkiv och kan laddas ner gratis på www.mediehistorisktarkiv.se.

Kontakt:
Alf Björnberg, tel: 070-328 7911, e-post: alf.bjornberg@gu.se

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 10 68, 0766-18 10 68
johanna.hillgren@gu.se
(OBS! För närvarande går det inte att nå alla på Göteborgs universitet via e-post. Ring på mobilen!)

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: