163 miljoner till excellent forskning vid Göteborgs universitet
Malignt melanom, regndroppars tillväxt, icke-kodande RNA-molekylers roll för tumörutveckling och elektromagnetisk strålnings påverkan på cellers skelett. Det är några forskningsområden vid Göteborgs universitet som delar på 163 miljoner i anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Totalt delar stiftelsen ut 1,2 miljarder kronor till excellent svensk forskning.
– Det är oerhört glädjande. Det visar att vi har forskare av allra yppersta klass, säger Staffan Edén, vicerektor vid Göteborgs universitet med ansvar för forskningsfrågor.
För Martin Bergö, professor i molekylär medicin, innebär anslaget att han får möjlighet att utveckla forskningen om malignt melanom.
– Malignt melanom är en av få cancerformer som har ökat i både antal fall och dödlighet de senaste 30 åren, trots att nya behandlingsmetoder och målinriktade mediciner tagits fram. Anslaget ger oss möjlighet att gå vidare och göra en samlad satsning för att öka förståelsen kring hur sjukdomen utvecklas, säger Martin Bergö.
Patienter med malignt melanom kan botas om den primära tumörcellen opereras bort. Men om tumörceller sprider sig till andra ställen i kroppen blir dödligheten mycket hög. I projektet A two front attack on malignt melanoma ska Martin Bergö och kollegan Jonas Nilsson studera mekanismerna bakom malignt melanom med hjälp av innovativa djurmodeller för att därigenom identifiera nya strategier för att behandla sjukdomen. Projektet tilldelas 42 miljoner kronor i anslag för de kommande fem åren.
Ytterligare ett anslag, på nära 41 miljoner kronor över fem år, går till forskning om icke-kodande RNA. Gener är små bitar av DNA som innehåller byggbeskrivningar för proteiner, vilka i sin tur utför viktiga funktioner i celler. Kartläggningen av människans DNA har överraskande visat att bara cirka 3 procent av människans arvsmassa utgörs av protein-kodande sekvenser. Vad de övriga 97 procenten har för funktion är i stor utsträckning okänt. Forskning har dock visat att mycket av detta DNA ger upphov till så kallade icke-kodande RNA-molekyler, som i sin tur kan reglera uttrycket av våra proteinkodande gener. Det rör sig om en helt ny nivå av genreglering, som håller på att revolutionera vår syn på hur det genetiska materialet fungerar. I projektet Master regulatory long non-coding RNA molecules in cellular differentiation ska Chandrasekahr Kanduri, professor i medicinsk och klinisk genetik, och hans kollegor studera hur icke-kodande RNA påverkar utvecklingen av tumörer. Förhoppningen är att detta kan leda till förbättrad cancerdiagnostik samt nya måltavlor för framtida läkemedelsutveckling.
33 miljoner kronor under fem år tilldelas projektet Bottlenecks for particle growth in turbulent aerosols där Bernhard Mehlig, professor i fysik, och hans kollegor ska studera hur till exempel vattendroppar i moln växer till. Processen har betydelse inom många områden, till exempel för utvecklingen av klimatmodeller. Storleksfördelningen bland dropparna påverkar hur stor del av solljuset som når jorden, vilket i sin tur påverkar klimatet på jorden. Det är sedan tidigare känt hur små vattendroppar bildas i moln och hur mycket stora droppar växer genom att falla och krocka och sluka mindre droppar. Men forskarna vet ännu inte hur dropparna kan bli så stora att de kan fortsätta att växa genom att falla genom molnet. Denna fråga kommer bland annat att studeras i Bernhard Mehligs projekt.
Richard Neutze, professor i biokemi, ska studera hur cellers skelett, cytoskelettet, påverkas av elektromagnetisk strålning. Projektet ”Coherent cytoskeleton dynamics captured with cutting Edge X-ray methods” tilldelas 26,5 miljoner kronor. I cellers inre finns tiotusentals olika molekyler som styr och kontrollerar den komplexa kemi som krävs för liv. Det finns olika utrymmen för olika aktiviteter. I cellkärnan lagras till exempel alla gener och cellen styrs därifrån. I mitokondrierna genereras energi och i lysosomerna bryts gamla förstörda molekyler ner, lite som på en soptipp. Cytoskelettet består av långa fibrer som sträcker sig kors och tvärs i cellen, som bland annat fungerar som transportvägar. Kan forskarna påverka skelettet, kommer ett helt nytt forskningsområde att öppnas.
Projektet NMR for life, som är ett samarbete mellan Umeå och Göteborgs universitet, beviljas 21 miljoner i fortsättningsanslag. Inom ramen för NMR for life bedrivs forskning inom magnetresonansområdet.
Bilder
För bilder på Martin Bergö, Chandrasekhar Kanduri, Bernhard Mehlig och Richard Neutze, sök i Göteborgs universitets bilddatabas: http://bildbank.gu.se/
För mer information, kontakta:
Ulrika Lundin, pressekreterare, Göteborgs universitet
Tel: 031-786 67 05, 0707-758851
E-post: ulrika.lundin@gu.se
Beviljade projekt vid Göteborgs universitet
Projekt: ”A two-front attack on malignant melanoma”.
Beviljat anslag: 41 941 000 kronor under fem år
Huvudsökande: professor Martin Bergö, Göteborgs universitet
Projekt: ”Master regulatory long non-coding RNA molecules in cellular differentiation”.
Beviljat anslag: 40 846 000 kronor under fem år
Huvudsökande: professor Chandrasekhar Kanduri, Göteborgs universitet
Projekt: “Bottlenecks for particle growth in turbulent aerosols”.
Beviljat anslag: 33 151 000 kronor under fem år
Huvudsökande: professor Bernhard Mehlig, Göteborgs universitet
Projekt: ”Coherent cytoskeleton dynamics captured with cutting Edge X-ray methods”.
Beviljat fortsättningsanslag: 26 470 000 kronor
Huvudsökande: professor Richard Neutze, Göteborgs universitet
Se tidigare reportage.
Projekt: NMR for life - http://www.nmrforlife.se/ - beviljas 21 miljoner kronor i fortsättningsanslag.
Ulrika Lundin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031–786 6705, 070–775 8851
e-post: ulrika.lundin@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: