Åke Hodell utforskade konstarternas gränser

Åke Hodells konstnärsskap – mellan bildkonst, litteratur och ljudkonst – står i fokus för en ny avhandling. Den visar hur problematik kring etik och teknik förenas med ett utforskande av de olika konstarternas gränser i Hodells konstnärskap.

Åke Hodell (1919–2000) var krigsflygaren som vidgade det litterära fältet genom att kraschlanda i det. I avhandlingen Åke Hodell. Art and Writing in the Neo-Avant-Garde argumenterar Johan Gardfors för vikten av att skriva in Åke Hodells konstnärskap i flera sammanhang där det tidigare inte beaktats.

Trots att Hodell hör till dem som från ett konstnärligt håll tidigt och radikalt utforskar exempelvis hur tekniken förändrat förutsättningarna för mänsklig kommunikation, och hur litteraturen ska kunna möta andra världskrigets mörkaste historia, har Hodells namn varit märkligt frånvarande från den internationella diskussionen av dessa fält, menar Johan Gardfors. Det hoppas han att avhandlingen ska kunna bidra till att ändra.

I avhandlingen visar Gardfors hur problematik kring etik och teknik förenas med ett utforskande av de olika konstarternas gränser i Hodells konstnärskap, som ofta uppehåller sig vid ytorna mellan bildkonst, litteratur och ljudkonst.

– Den experimentella efterkrigskonsten som brukar benämnas neo-avantgardet arbetade i hög grad med att synliggöra de konstnärliga uttryckens mediala förutsättningar. Det ledde till ett antal experimentella verk och aktiviteter som inte tydligt gick att hänföra till en specifik konstart. Parallellt med den utvecklingen underströks till exempel litteraturens egenskap av att vara just skrift snarare än att vara ett visst språkligt innehåll. Dessa spänningar ledde till en rad intressanta verk som gradvis omdefinierat hur vi ska förstå konventionella kategorier som litteratur eller måleri.

Mellan modernism och avant-garde
Samtidigt, menar Gardfors, befinner sig Hodell vid en särskilt intressant punkt mellan modernism och avant-garde:

– Många av Hodells samtida under det sena 1950-talet och tidiga 1960-talet riktade kritik mot litteraturens uttrycksfullhet och dess bruk av bildspråk och berättande, för att istället utforska språket som form och materia.

Tydligast blir detta hos Hodells kollega Öyvind Fahlström, som i sitt manifest för konkret poesi uppmanade till att ”knåda” språket och ”krama språkmateria” istället för att sträva efter symboler och uttryck, menar Johan Gardfors.

– Inom bildkonsten kan man se liknande tendenser, exempelvis inom den tidiga minimalismen. Det som är intressant med Hodell är att han är en av dem som mest radikalt driver poesin mot nya former under 1960-talet, och särskilt utforskar litteraturens konceptuella och materiella sidor. Men han gör inte det för att avlägsna sig från idén om litteratur som uttryck, erfarenhet och kommunikation. Istället finner han i det nya avant-gardets formmässiga experiment verktygen för att återkomma till den ifrågasatta traditionen med ny kraft.

Johan Gardfors är född 1979 i Umeå och har tidigare bland annat författat barnboken Nu eller kanske Mu – en kärlekshistoria (2010) samt verkat inom det fria kulturlivet som redaktör, författare och fotograf.

Avhandlingen Åke Hodell. Art and Writing in the Neo-Avant-Garde försvaras vid en disputation den 8 december, klockan 13 i sal T302, Olof Wijksgatan 6 i Göteborg.

Filmad intervju med Johan Gardfors: https://play.gu.se/media/1_66ymnd6u

Kontakt:
Johan Gardfors, tel: 0707-553996, e-post: johan.gardfors@lir.gu.se

Tidigare texter om Hodell
Utöver den engelskspråkiga avhandlingen har Gardfors tidigare publicerat fyra svenska artiklar om Åke Hodell:

• ”Hodells verk fortsätter blippa på radarn” i en understreckare i Svenska Dagbladet 2010
• ”Åke Hodell och dokumentkonstens minnespraktiker” i Minnet och minnandet i litteraturen, red. Henning och Aurelius, Lunds universitet: Språk och litteraturcentrum 2014
• ”Åke Hodell och invalidernas rehabilitering. Processuella perspektiv på ett verk i tillblivelse” i Kladd, utkast, avskrift. Studier av litterära tillkomstprocesser, red. Henrikson & Viklund, Uppsala universitet: avd. för litteratursociologi 2015
• ”Kungliga bibliotekets Hodellarkiv som konstnärligt projekt” i Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet 2013.

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 10 68, 0766-18 10 68
johanna.hillgren@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: