Alarmerande låga kunskapskrav kring läsande och skrivande på gymnasiets yrkesprogram
Trots att elever på yrkesinriktade program ska läsa minst en kurs i svenska med samma innehåll och kunskapskrav som elever på högskoleförberedande program verkar kraven se helt annorlunda ut. Det visar en avhandling i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.
I en bred undersökning av ett tiotal läroböcker i svenska för gymnasiets yrkesinriktade program har Katrin Lilja Waltå undersökt förväntningar på läsarens nivå, kunskapskrav, litteratursyn och ämnessyn i ämnet svenska. Studien pekar på att böckerna är av så låg nivå när det gäller att läsa och bearbeta litteratur att det inte ens krävs en lärare för att använda dem i undervisning.
− På så sätt utgör de ett tydligt tecken på läraryrkets avprofessionalisering. Den nuvarande fokuseringen på mål och resultat tycks ha underminerat lärares och elevers förutsättningar att själva kunna påverka sitt lärande. Istället läggs fokus på att eleverna ska lära sig sådant som någon annan redan tänkt ut, säger Katrin Lilja Waltå.
Detta ser hon som ett uttryck för en passiv och reproducerande kunskapssyn. Läroböckerna utmanar inte eleverna till att möta något obekant eller främmande, vilket oftast är lärandets grundförutsättning. Fokus ligger istället på igenkänning och att bekräfta något redan välbekant. Detta visar sig också genom att det mångkulturella Sverige och omvärlden ofta marginaliseras.
Skolan vilar på en demokratisk värdegrund. Den har ett dubbelt uppdrag att ge kunskaper i olika ämnen samt att fostra goda samhällsmedborgare, det vill säga att den ska förbereda unga människor för ett kommande arbetsliv, men också för själva livet.
− Men läroboksmaterialet är genomgående nischat mot ett framtida yrkesliv och handlar mer om att eleverna ska bygga upp en yrkesidentitet än att utveckla sitt läsande, skrivande och kritiskt tänkande. Trots att elever på yrkesprogram skall läsa minst en kurs i svenska med samma innehåll och kunskapskrav som elever på högskoleförberedande program verkar kraven se helt annorlunda ut.
I Sverige är numera produktionen av läromedel helt kommersialiserad. Den genomgår inte längre någon förhandsgranskning. Forskning pekar på att läroböcker och andra läromedel i högsta grad påverkar undervisningens innehåll och upplägg.
I den allmänna skoldebatt som pågår för närvarande visar undersökningen att mer forskning behövs om läromedel, speciellt om yrkesprogrammens som är starkt eftersatt. Avhandlingen är den första stora och genomgripande om yrkesprogrammens läromedel i skolans centrala ämne svenska.
− Studien väcker frågor om vilken roll skolan har och bör ha till det omgivande samhället, som bland annat handlar om lärarnas möjlighet till inflytande och skolans relation till exempelvis näringsliv, politiker, teknifiering, byråkratisering och marknadisering, säger Katrin Lilja Waltå.
Katrin Lilja Waltå har lång erfarenhet som lågstadielärare och senare som gymnasielektor i svenska på gymnasiet. Hon är också verksam vid Wisbygymnasiet och Uppsala universitet Campus Gotland.
Mer information:
Katrin Lilja Waltå, telefon: 070 731 04 56, e-post: katrin.lilja.walta@gu.se
Avhandlingens titel: ”Äger du en skruvmejsel?” Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets
yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011
Tid och plats för disputation: Fredagen den 30 september 2016, klockan 13.15 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Avhandlingen kan beställas från: Göteborgs universitet, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Box 200, 405 30
Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 10 68, 0766-18 10 68
johanna.hillgren@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
