Algodling på västkusten- ett miljövänligt vattenbruk
Det finns ett växande intresse för vattenbruk och odling av makroalger. I en ny avhandling undersöks de bästa förhållanden för att hållbart kunna odla brunalgen sockertare.
De negativa miljöeffekterna från algodling är mycket begränsade, särskilt jämfört med andra typer av vattenbruk. Det visar studier från försök i en två hektar stor testodling i Kosterhavet. Resultaten presenteras i en ny avhandling av Wouter Visch, som har studerat brunalgen sockertare, Saccharina latissima.
– Snarare kan en makroalgodling vara fördelaktig ur miljösynpunkt genom positiv inverkan på bottenfaunan. Och algernas upptag av näring kan motverka övergödning. Bara för vissa kulturella ekosystemtjänster, kopplade till friluftsliv och estetiska värden, finns det troligen en liten negativ effekt, säger Wouter Visch.
Odlingsplatsen avgörande
Att välja en lämplig odlingsplats är avgörande för att etablera och utveckla en väl fungerande makroalgodling, enligt studierna.
– Mina resultat tyder på att det finns variationer i näringsupptag och tillväxt beroende på växtplats. I mer exponerade odlingslägen minskade mängden påväxtorganismer men också algernas tillväxttakt. Det visar att vindar och vågor är viktiga faktorer vid valet av odlingsplats.
Kunskaper om arten viktiga för framgångsrik odling
För en framgångsrik odling behövs baskunskaper om populationsstruktur och genetisk variation hos arten i fråga.
Wouter Visch har undersökt detta hos sockertare med hjälp av dna-sekvensering. Resultaten visade att det finns lokalt anpassade delpopulationer av sockertare längs svenska västkusten. Samtidigt är det genetiska utbytet mellan dessa tillräckligt för att bilda en väl sammanhängande så kallad meta-population.
– Att skydda och bevara genetisk mångfald är viktigt inte bara på land utan också i havsmiljön, och det har en avgörande betydelse för en framgångsrik algodlingsindustri.
Djupfrysning en metod för att säkra material för förädling
För att lagra och bevara genetisk variation hos algerna kan djupfrysning av sockertarens mikroskopiska livsstadium (gametofyt) vara en lämplig metod, enligt studierna.
– Upptinade gametofyter kan sedan användas som utsäde i odling eller i ett växtförädlingsprogram, säger Wouter Visch.
I Sverige är algodling än så länge en mycket liten verksamhet, trots goda förutsättningar och en lång kustlinje.
– Potentialen för att odla alger på ett hållbart sätt längs svenska västkusten är väldigt stor, men tyvärr bromsas utvecklingen av nuvarande lagstiftning, säger Wouter Visch.
Kontakt:
Wouter Visch, Tjärnö Marina Laboratorium, Göteborgs universitet wouter.visch@marine.gu.se, tel 0766-229 607
Alternativt:
Göran Nylund, Tjärnö Marina Laboratorium, Göteborgs universitet goran.nylund@marine.gu.se, , 031-786 9675, 0766-229675
Titel: Sustainable Kelp Aquaculture in Sweden
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/62099
Handledare: Henrik Pavia och Göran Nylund
Foto: Wouter Visch
Carina Eliasson
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Taggar:
