Allt fler arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret
Det har blivit allt vanligare att arbetsgivare kontrollerar om arbetssökande har dömts för brott. År 2010 gjordes 34 gånger fler utdrag ur belastningsregistret än i mitten av 90-talet. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där också orsakerna till ökningen analyseras.
– Det beror dels på att flera nya lagar har gjort registerkontroller obligatoriska för arbetsgivare, till exempel inom skolan. Men också på att arbetsgivare som inte omfattas av lagen har börjat kräva att arbetssökande visar upp ett registerutdrag, säger Christel Backman som i sin avhandling har studerat hur arbetsgivare använder sig av registerkontroller vid anställningar.
Sedan 2001 är registerkontroll av personal inom barnomsorg och skola obligatorisk för att utestänga personer dömda för sexbrott och vissa våldsbrott. I Christel Backmans avhandling ingår en historisk analys av registrets framväxt och de lagändringar som skett, en intervjustudie med arbetsgivare som begär utdrag trots att de inte har någon skyldighet enligt lagen och en medieanalys av diskussionen kring registerkontroller från 1997 fram till idag.
Studien visar att arbetsgivare som utan lagstöd kräver att arbetssökande ska visa upp ett registerutdrag gör detta för att de anställda hanterar stöldbegärliga saker, för att det ger konkurrensfördelar eller för att de har kunder som kräver det.
– Det är inte svårt att förstå de enskilda arbetsgivare som upplever att de måste göra allt de kan för att förhindra att anställda begår brott, säger Christel Backman. Men sett ur ett samhällsperspektiv borde vi vara mer kritiska mot utvecklingen.
I den allmänna mediedebatten har diskussionen de senast tio åren svängt från kritik mot användningen av registerutdrag till kritik mot att det inte används mer än det gör. Tidigare stod den dömda personens rehabilitering i fokus. Idag handlar det istället om att förebygga brott genom att utestänga dömda personer. Enligt Christel Backman finns risken att en ökad användning av registerkontroller kan leda till att straffade personer sållas bort i rekryteringsprocesser och därmed får svårare att komma tillbaka till samhället. Det samtidigt som forskningen visar att bostad och arbete är de viktigaste faktorerna för att förhindra att dömda personer återfaller i brott.
Att även arbetsgivare som inte omfattas av de obligatoriska kraven begär utdrag ur belastningsregistret tolkar Christel Backman som ett tecken på att åtgärder som tidigare ansetts integritetskränkande nu accepteras i allt högre utsträckning.
– Det är vad jag skulle kalla en funktionsförskjutning och det är vanligt när det handlar om olika former av övervakning säger Christel Backman. Vi ser samma sak när det gäller kameraövervakning och DNA-register. Vi vänjer oss vid integritetskränkande åtgärder och börjar fråga varför de inte används mer. Till sist kräver vi att de ska införas och bortser från de negativa konsekvenser som det leder till.
Fakta: 2010 gjordes drygt 184 000 obligatoriska registerkontroller av arbetssökande. Samtidigt begärde mer än 160 000 personer utdrag från registret. De allra flesta för att de sökte jobb hos en arbetsgivare som krävde att få se utdraget.
Avhandlingens titel: Criminal records in Sweden. Regulation of access to criminal records and the use of criminal background checks by employers.
Författare: Christel Backman, tel: 031-786 5813, christel.backman@socav.gu.se.
Avhandlingen försvaras: 30 mars kl 13.15, hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Avhandlingen kan laddas ned på: http://hdl.handle.net/2077/28834
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 39 000 studenter och 5 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: