Allt vanligare att allmänheten lämnar viktiga bidrag till vetenskapen

Medborgarforskning, eller ”citizen science”, har på allvar slagit igenom inom flera vetenskapliga discipliner. Fenomenet finns både inom natur- och samhällsvetenskaperna, visar den hittills största systematiska analysen av medborgarforskning, som publiceras i tidskriften PLOS ONE.  

− Vi ser att forskare inom naturvetenskaperna framför allt har samlat in och klassificerat data med hjälp av intresserade volontärer. Inom samhällsvetenskaperna har fokus legat på att bjuda in berörda delar av allmänheten för att få kunskap om hur forskningen påverkar deras liv. Det kan till exempel handla om miljöproblem och risker, säger Christopher Kullenberg, vetenskapsteoretiker.

För att skapa en så bred bild som möjligt utgår studien från en analys av sammanlagt 2568 vetenskapliga artiklar baserade på medborgarforskning. Något som visade sig vara något av en utmaning, eftersom forskare inom olika discipliner har kallat medborgarforskning för lite olika saker.

− Det allra vanligaste begreppet sedan mitten av 1990-talet är ”citizen science”, som vi kan översätta till medborgarforskning. Det är också den benämning som har fått stort genomslag under de senaste åren. Men det är även vanligt med beteckningar som ”participatory science”, ”crowd science”, ”civic science”, eller till och med ”street science”, säger Dick Kasperowski, även han vetenskapsteoretiker.

Vad alla dessa begrepp har gemensamt är att de förutsätter ett aktivt deltagande från allmänheten i någon del av forskningsprocessen.

− Det som är spännande med medborgarforskning i alla dess former är att det är möjligt för icke-forskare att ge viktiga bidrag till vetenskapen. Om man tänker närmare på det låter det ju omöjligt, att någon som inte är forskare verkligen kan göra det. Behöver man inte en mångårig utbildning och erfarenhet för det? säger Christopher Kullenberg.

Sedan länge finns en stark tradition av medborgarforskning inom biologi och ekologi. Här har forskare sedan början av 1900-talet litat till allmänhetens förmåga att observera och klassificera olika djur och växtarter. Detta har utan tvivel varit mycket framgångsrikt och enorma mängder data har kunnat samlas in, framför allt för att kartlägga djur och fåglars vandringsmönster. Sådana studier är viktiga för att förstå de pågående klimatförändringarna. På senare tid har medborgarforskningen även flyttat ut på nätet. Inom astronomin har forskare dragit stor nytta av att allmänheten klassificerar stora mängder av bilder på galaxer.

Medborgarforskare genomför idag miljontals observationer som forskarna själva inte skulle ha möjlighet att göra. Men detta har inte alltid varit synligt.

− Det finns ett mörkertal. Det är inte alltid så att forskarna tydligt har talat om att de fått hjälp av allmänheten. Men detta förändras. Idag ses mer positivt på samverkan med allmänheten och man har även skapat säkrare metoder för att låta icke-forskare delta, säger Dick Kasperowski.

− Ett resultat av den här studien är att det finns många medborgarforskningsprojekt som inte har publicerat sig vetenskapligt. Vi undersökte 490 forskningsprojekt, men bara 78 hade producerat vetenskapliga artiklar. Detta betyder inte nödvändigtvis att forskningens kvalitet skulle vara undermålig, utan kan innebära att man haft andra ambitioner, till exempel att påverka politiska beslut eller förbättra miljön lokalt. Men det behöver vi veta mer om, säger Christopher Kullenberg.

Men det finns också områden som inte har bjudit in medborgarforskare.

− Humaniora har, med några få undantag, ännu inte lyckats skapa former för deltagande som engagerar breda allmänheter. Inom medicinsk forskning har vi i vår studie ännu inte sett det stora genombrottet, vilket säkert kan bero på att patientsäkerhet och forskningsetiska problem. Men framtiden kommer säkert att ändra på detta, säger Christopher Kullenberg.

Studien är utförd inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Taking science to the crowd: Researchers, programmers and volunteer contributors transforming science online” vid Göteborgs universitet och är finansierad av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Artikeln är publicerad i tidskriften PLOS ONE och är fritt tillgänglig att läsa på webben: http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0147152

För mer information, kontakta:
Christopher Kullenberg, telefon: 031-786 4691, e-post: christopher.kullenberg@gu.se
Dick Kasperowski, telefon: 076-618 1945, e-post: dick.kasperowski@gu.se

Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 10 68, 0766-18 10 68
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: