Användning av orden tänka och tanke skvallrar om vår föreställning om att tänka

Orden tänka och tanke hör till de ord som är så invanda att få funderar över vad de betyder; de används frekvent i alla möjliga sammanhang. Traditionellt fäster människan också stor vikt vid att vara tänkande och rationell, vilket gör orden särskilt intressanta. Men vad talar vi egentligen om när vi talar om att tänka?

Inga-Lill Grahn har i en avhandling i nordiska språk vid Göteborgs universitet undersökt hur orden tänka och tanke används i tre samtal hämtade från programmet Radiopsykologen i Sveriges Radio. Två olika språkvetenskapliga analyser har genomförts på materialet. Dels en studie av grammatiken i konstruktioner där orden tänka och tanke finns med, dels en studie av interaktionen mellan samtalarna.

– Min undersökning visar att samtalarna inte bara talar om tänkande i termer av att någon tänker, utan framförallt i termer av ett pågående samspel mellan någon som tänker och själva tanken, säger Inga-Lill Grahn. I detta samspel används verb som varken är abstrakta eller mentala, utan som tvärtom beskriver konkreta, materiella och verbala företeelser. Till exempel framkommer att tanken slår till, talar och drar med sig tänkaren till oönskade platser, och att tänkaren ger igen med samma mynt.

Inga-Lill Grahns grammatiska analys av språkliga konstruktioner där orden tänka och tanke ingår visar en tänkare som inte verkar särskilt rationell utan som snarare ofta tappar kontrollen i relation till sin egen tanke. Analysen av interaktionen i samtalen kompletterar den grammatiska analysen och understryker hur språkbruket bidrar till den rådgivning som pågår i radioprogrammet, i vilken det gäller att formulera och lösa inringarens problem. Det går till så att samtalarna gemensamt formulerar ett problem där tänkaren är i underläge i förhållande till tanken och därefter en lösning där tänkaren istället är i överläge.

– Filosofen Ludvig Wittgenstein menade att för att förstå vad ord egentligen betyder måste man studera hur de används. Detta är också min utgångspunkt i avhandlingen; jag utgår ifrån att det vi talar om när vi talar om att tänka också skvallrar om vår föreställning om tänkandet, säger Inga-Lill Grahn.

Mer information:
Inga-Lill Grahn, telefon: 031–786 5917, mobil: 0709–28 90 36, e-post: inga-lill.grahn@svenska.gu.se

Avhandlingens titel: Tala om att tänka – om processer och projekt vid användning av orden tänka och tanke i tre samtal
Tid och plats för disputation: Lördagen den 5 maj 2012, kl.10.15 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Opponent: Professor AnnaMalin Karlsson, Södertörn
Länk till avhandlingen i fulltext: http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/28878/1/gupea_2077_28878_1.pdf

Louise Quistgaard
Informatör
Tel: 031-786 1068
E-post: louise.quistgaard@hum.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 39 000 studenter och 5 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: