Arkeologiska fynd av glas sprider nytt ljus om Gamla Lödöse

Arkeologiska fynd av glasmassa från den medeltida staden Gamla Lödöse innebär att svensk glashistoria måste skrivas om. Det visar en avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet som beskriver hur förglasade fynd kan tolkas.

Arkeologen Anna Ihrs forskning har lett till spännande upptäckter i två helt olika regioner i världen – handelsstaden Gamla Lödöse intill Göta älvs strand och Omans gamla huvudstad Qalhāt. Hennes forskning slår fast att Sverige hade glasmassaproduktion 300 år före Gustav Vasas tid och att man i Oman använde torkad fisk som bränsle i keramikugnar under medeltiden.

I Gamla Lödöse har Anna Ihr funnit bitar av en söndersprucken lerdegel med glassmälta inuti och stenar under. Nära hundra kilo av detta material har grävts fram.
– Dateringen av mina fynd visar att Lödöse tillverkade glasmassa före år 1260, det vill säga 300 år före de hittills tidigaste källorna som är från 1556. Det betyder att Sveriges glashistoria måste skrivas om, säger hon.

Avhandlingen beskriver hur olika förglasade material kan tolkas och analyseras. En svårighet är att tolka hur glas blivit till, både när det handlar om glas som medvetet tillverkats av människan eller uppstått oavsiktligt. Glasyr på tegel och keramik är exempel på glas som tillverkats med avsikt. Då glas snarare handlar om ett tillstånd än ett specifikt material finns det även olika förglasade material som har skapats oavsiktligt, till exempel glasigt slagg från masugnar.
– För att kunna avgöra skillnaden i avsiktligt och oavsiktligt processade material behövs naturvetenskapliga analyser. Men sådana analyser utförs sällan i Skandinavien. Därför har glas inte studerats ur denna synvinkel i Sverige tidigare, säger Anna Ihr.

I Qalhāt har tre keramikugnar grävts ut. Analyserna visar att dessa eldades med torkad fisk och askan har tillsammans med mineraler i sanden bildat ett glasigt slagg inuti brännkamrarna. Ugnarna har blivit förglasade på insidan.
– Att använda torkad fisk som bränsle var däremot ett medvetet val.

Anna Ihr hoppas att hennes avhandling kan bidra till en bredare förståelse inom arkeologin när man ska tolka hur samhället var organiserat på en viss plats. I glasfynd som återspeglar ett välstrukturerat samhälle som det i Gamla Lödöse går det att uttyda spår av hantverksspecialisering, teknologi, ritualer och beslutsfattande. I andra fall kan fynden visa att samhället inte var organiserat, som förglasad dynga som hittats på en boplats i Sydafrika.
– Mina studier visar att glasmassatillverkning är en indikator på ett avancerat samhälle. Det går att utläsa social information om samhället via det processade glasmaterialet, vilket gör det väldigt intressant och viktigt, säger Anna Ihr.

Mer information:
Anna Ihr, telefon: 0739-51 05 30, e-post: ihr.anna@gmail.com

Avhandlingens titel: Becoming Vitrified. Kilns, furnaces and high temperature production
Tid och plats för disputation: fredagen den 26 september, kl. 13 i Lilla Hörsalen, Humanistiska fakulteten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Liisa Seppänen
Avhandlingen finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/35772

Monica Havström
Kommunikatör
Tel 031-786 10 68 Mobil 0766-18 10 68
E-post: monica.havstrom@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: