Återhämtningen i Östersjön försvåras av förändrad kemi
Övergödningen har förändrat den kemiska miljön i bottensedimenten i Östersjön så mycket att de processer som motverkar övergödningen försvåras. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Våra hav är utsatta för starkt tryck från mänskliga aktiviteter och Östersjön har en lång historia av övergödning. De stora årliga algblomningarna i centrala Östersjön är en följd av övergödning, som till stor del beror på att närsalter från jordbruket läcker ut i havet utmed kusterna.
– Allt fler områden i Östersjön drabbas av övergödning, det vill säga en ökad tillväxt av fytoplankton som alger och cyanobakterier, till följd av läckage av närsalter från land, säger Astrid Hylén, avhandlingens författare.
Återhämtning försvåras
När fytoplankton dör och sjunker till havsbotten bryts de ner av bakterier som samtidigt konsumerar syre. De stora mängderna av sjunkande fytoplankton orsakar att syret i havet i allt högre grad försvinner.
– I Östersjön är idag en yta lika stor som Danmark helt syrefri under 80 meters djup, säger Astrid Hylén.
När syret försvinner ändras de kemiska och biologiska processerna i bottensedimenten.
– Istället för att närsalterna tas om hand i sedimenten och försvinner så släpps de istället tillbaka ut i havet igen. Närsalterna bidrar då till fortsatt övergödning. Det innebär också att även om vi minskar utsläppen av närsalter från land, kommer det att ta tid innan vi ser någon positiv effekt i Östersjön.
Övergödningen i Östersjön har alltså förändrat den kemiska miljön i bottensedimenten såpass mycket att de processer som motverkar övergödningen försvåras.
En syreskuld byggs upp
Om övergödning pågår under lång tid blir det svårare för systemet att återhämta sig. Under syrefria förhållanden ansamlas kemiska föreningar som snabbt konsumerar syre i sedimentet, det vill säga en ”syreskuld” byggs upp.
Vart tionde år sker stora vatteninflöden från Nordsjön till Östersjön. Astrid Hylén undersökte vad som hände med kemin i sedimenten när syresatt vatten nådde de syrefria delarna i Östersjön.
– Tyvärr var dessa naturliga inflöden inte tillräckligt starka och långvariga för att bryta kopplingen mellan övergödning och syrebrist. Istället drev de kemiska processerna i sedimentet systemet tillbaka till ett syrefritt och övergött tillstånd.
Viktigt skydda Östersjöns vikar
Eftersom Östersjön återhämtar sig långsamt, trots minskade utsläpp av närsalter från land, har havsbaserade metoder föreslagits för att minska övergödningen. Metoder som tidigare har använts i mindre kustnära områden diskuteras nu för det öppna Östersjön. Det kan till exempel handla om artificiell syresättning av delar av havsbottnen.
– Min forskning tyder dock på att dessa metoder kan vara mindre effektiva i stor skala än vad forskningen tidigare trott. Istället bör vi fokusera på att minska utsläppen av närsalter från land.
Att hålla Östersjöns vikar hälsosamma är viktigt eftersom de kan filtrerar bort närsalter från vattnet innan dessa transporteras vidare till öppet vatten.
– Även om det kommer att ta tid, tror jag att övergödningen i Östersjön då på sikt kan motverkas, säger Astrid Hylén.
Kontakt: Astrid Hylén, institutionen för marina vetenskaper, Göteborgs universitet, Telefon: 031-786 63 96, Mobil: 072- 083 85 76,E-post: astrid.hylen@marine.gu.se
Titel: Nutrient dynamics in coastal and shelf oceans - sediments as a regulator of eutrophication feedbacks
Handledare: Per Hall, Göteborgs universitet, och Sebastiaan van de Velde, Royal Belgian Institute of Natural Sciences och Université Libre de Bruxelles
Digital publicering: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/69872
Fakta om forskningen
Under tre år åkte Astrid Hylén och hennes kollegor ut två veckor på Östersjön för att studera hur sedimenten fungerade kemiskt relaterat till övergödningen. Vid mätningarna användes bentiska landare. Dessa liknar stora månlandare som sätts ner på havsbotten för att studera de kemiska processerna.
Närsalter är de näringsämnen som alla organismer behöver för att växa.
Basen för ekosystemet i havet är fytoplankton, de tar upp kväve, fosfor och kisel för att bygga upp sina celler.
Carina Eliasson
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
