Att dra alla över en kam bromsar ensamkommande barns möjligheter

Ensamkommande barn betraktas ibland av samhället som sårbara barn i behov av stöd och ibland som problematiska och svårhanterliga ungdomar. I andra sammanhang misstänks de vara vuxna som försöker kringgå asylregelverket genom att passera som barn. Denna tvetydighet präglar också det mottagande barnen får i Sverige och de förutsättningar för god integration och utveckling som ges dem, visar en avhandling från Göteborgs universitet.

I år förväntas runt 5 000 ensamkommande barn och ungdomar komma till Sverige för att söka asyl. Avhandlingens författare Live Stretmo har studerat hur bilden av ensamkommande barn formats i Sverige och Norge. Hon har tittat på mediabilden, vad som framkommer i olika policy-dokument, hur tjänstemän beskriver sitt arbete med barn och ungdomar, samt barnens egna erfarenheter av att kategoriseras som ensamkommande.

Ensamkommande asylsökande barn har rätt till ett annorlunda mottagande än andra asylsökande. Detta motiveras av deras utsatta position som minderåriga asylsökande och flyktingar. Barnen ges rätt till boende lämpat för barn, en god man, skolgång och hälsovård.

− Men hand i hand med dessa särrättigheter finns också farhågor bland myndigheter och debattörer i media att systemet kan komma att missbrukas. Det har till exempel lett till striktare åldersbedömningar av Migrationsverket i Sverige och dess motsvarighet UDI i Norge, säger Live Stretmo. En så kallad uppskrivning i ålder kan få stora konsekvenser för den individ som drabbas.

En annan av hennes slutsatser är att det inom media finns en tendens att homogenisera den i realiteten mycket heterogena gruppen ensamkommande barn. Samma tendens har Live Stretmo upptäckt i policy-dokument och bland människor som arbetar med mottagande av barnen. Homogeniseringen minskar barnens möjligheter att snabbt komma in i samhället.

− Ta skolan som exempel. Lärare fokuserar ofta på de brister de uppfattar att barnen har. Det kan handla om läs- och skrivkunskaper som uppfattas som otillräckliga. Eller att den utbildning barnen bär med sig uppfattas som en svag grund för den svenska arbetsmarknaden.

Resultatet blir ett förhållningssätt där eleverna ses som lite mindre mogna, lite mindre kunniga och mindre benägna till kritiskt tänkande än svenska jämnåriga. Många lärare har svårt att särskilja eleverna själva från den situation de befinner sig i. Risken är att de nyanlända ungdomarna som grupp upplevs som lite mindre begåvade barn.

Ofta medför det att lärarna ser som sin centrala uppgift att begränsa eller dämpa barnens ambitionsnivå. Samtidigt visar skolforskning att lärares förväntningar är A och O för barns möjligheter att ta till sig nya kunskaper.

− Att koncentrera sig på brister istället för att lyfta fram ensamkommande barns styrkor, som till exempel flerspråkighet, riskerar därför att dämpa deras ambitionsnivå, förstärka det underläge de har i svensk skola och bromsa deras vidare möjligheter, säger Live Stretmo.

För mer information, kontakta:
Live Stretmo, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, telefon: 031-786 4826 alt. 073-046 66 69, e-post: live.stretmo@socav.gu.se

Avhandlingens titel: Governing the unaccompanied child – media, policy and practice
Avhandlingen kan laddas ned digitalt på: http://hdl.handle.net/2077/36106

Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: