Att läsa äldre litteratur med avkoloniserande glasögon
Författare som Dan Andersson, Karin Boye, Moa Martinsson och Hjalmar Söderberg har lästs i årtionden och studerats utan och innan av litteraturvetare. Men för första gången läses några av dessa författare från 1900-talets första hälft på vithetskritiska och avkoloniserande sätt. I en ny avhandling visas hur kolonialism, rasism och vithet finns närvarande i texterna på olika nivåer.
Det vithetskritiska perspektivet på litteratur kommer från den afroamerikanska traditionen. Perspektivet undersöker hur kolonialism, rasism och vithet finns närvarande på olika nivåer i texterna.
– Det kan handla om rasbiologiskt färgade motiv, som att ett sjukt barn i Hjalmar Söderbergs dagboksroman Doktor Glas (1905) nedlåtande kallas för ”apgossen” av berättaren. Det kan också handla om berättelsestrukturer som iscensätter kolonialismens erövrande, kontrollerande och exploaterande sätt att förhålla sig till planeten jorden och dess varierade livsformer, som i Ludvig Nordströms Herrar (1910) som skildrar Sveriges intagande av Sápmi, säger Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
Det avkoloniserande perspektivet kommer i sin tur framförallt från urfolkens filosofi och vetenskap.
Den avkoloniserande metod för läsning av fiktionsprosa som Therese Svensson utarbetar i sin avhandling undersöker de aspekter av texterna som utgör svar på den rasistiska logiken, så att andra sätt att förhålla sig till planeten och dess varierade liv än de koloniala kan synliggöras.
– Karin Boyes Astarte (1931) skildrar den moderna modeindustrin och min läsning visar hur ett silkestyg kan förstås som en plats där den nordiskt vackra kvinnan, den kinesiska barnarbeterskan och de döende silkesmaskarna möts och fröna till en annan värld än den koloniala gror.
Kan läsas ansvarsfullt idag
Även om dessa verk har blivit lästa otaliga gånger är Svensson den första litteraturforskaren som skriver om hur rasism och vithet finns närvarande i dem. Hon visar på så vis hur den modernitet som litteraturforskningen sedan tidigare omtalat i verken är en kolonial sådan, eller med Svenssons eget uttryck: en modernikolonialitet.
– Genom att läsa Söderberg, Nordström och Boye på dessa förnyande sätt, föreslår jag också hur fiktionslitterära texter som på olika sätt innehåller rasism kan läsas på ansvarsfulla sätt idag, säger Therese Svensson.
Hennes studie visar även på kraften i litteraturen, som rymmer betydelser som överskrider den tid och den plats där den tillkom.
Avhandlingen Vithetens koagulerade hjärta. Om avkoloniserande läsningars möjlighet försvaras vid en disputation den 18 september, klockan 13.15 i sal J330 på Humanisten, Renströmsgatan 6 i Göteborg, samt digitalt via Zoom.
Kontakt:
Therese Svensson, tel: 031-786 15 59, e-post: therese.svensson@lir.gu.se
Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
031-786 10 68, 0766-18 10 68
johanna.hillgren@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
