Både arv och miljö bakom människans kärlek till naturen

Människan har en positiv grundsyn till naturen. Men beror det på ett inlärt synsätt under uppväxten eller har vi med det från födseln? Både ock, enligt forskare vid Göteborgs universitet och SLU.

Kärleken till naturen är högst individuell och det bör påverka hur vi planerar våra städer, menar forskarna.

Det är väl känt att natur är positivt för människor. Framför allt i städer har studier visat att träd och annan grönska bidrar till ett bättre mående hos de som vistas där. Orsaken till detta fenomen, som kallas för biofili, är omtvistad.

Vissa menar att det är självklart att människan känner en automatisk positiv anknytning eftersom människans utveckling skett i naturen. Andra menar att bevis saknas och att det är påverkan under uppväxten som avgör hur vi ser på naturen.  

Lång rad faktorer avgör

Forskare från Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har gått igenom flera studier på området som undersöker både medfödda faktorer och det individer får uppleva under livet, främst som barn. Forskarna skriver i en ny vetenskaplig artikel att slutsatsen blir att både arv och miljö påverkar individens förhållningssätt till naturen, men att det finns en lång rad faktorer som påverkar hur kärleken till naturen tar sig uttryck.

– Vi kan slå fast att många människor har en omedveten positiv upplevelse av natur. Men biofili-hypotesen bör modifieras så att variationen i individers förhållande till naturen kopplas till ett samspel mellan arv och miljöpåverkan, säger Bengt Gunnarsson, professor emeritus i miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Natur betyder olika saker

Människor reagerar nämligen olika på naturen. I en japansk studie fick försökspersoner vandra i respektive skog och stad samtidigt som deras hjärtslag mättes. Det visade att de positiva känslorna under skogsvandring ökade hos 65% av personerna. Långt ifrån alla upplevde alltså natur som positivt. En annan studie inom miljöpsykologi visade att försökspersoner omedvetet dras till natur i stället för städer och att det draget förstärktes hos dem som haft en naturrik barndom.

– I ytterligare en studie på enäggs- och tvåäggstvillingar kunde man se att det finns en genetisk komponent som påverkar individens positiva eller negativa förhållande till naturen. Men studien visade också miljöns betydelse för attityden till naturen, säger Bengt Gunnarsson.

Dessutom kan natur kan betyda helt olika saker för olika individer. Vissa uppskattar mest en park med gräsmattor och planterade träd, andra blir mår bättre av att vistas i ren vildmark. Forskarna menar att även denna variation avgörs av både arv och miljö.

– Därför är det viktigt att vi inte standardiserar naturen när vi planerar för grönska i våra städer. Vi får inte ersätta vild grönska med en park och tro att det är bra för alla, säger Marcus Hedblom, forskare på SLU och medförfattare till artikeln.

Natur i staden har många fördelar

I dagens stadsplanering har förtätning varit en vanlig väg för att uppnå en mer hållbar stad. Detta kan ibland gå på tvärs med strävan att erbjuda natur i städerna. Ett stort antal studier pekar på att parker och grönområden i städer bidrar till ökad fysisk aktivitet och stressåterhämtning. Grönskan i våra städer är också viktig ur andra aspekter.  Träd kan rena luften och bidra med sin skugga för att skapa ett drägligt klimat i staden under varma dagar.

– Det finns troligen ett ganska stort antal personer som inte hyser så positiva känslor för naturen, delvis på grund av ärftliga faktorer. Framtida undersökningar, som gräver djupare i frågan om samspel mellan arv och miljö, är ett måste om vi ska förstå vad som formar individers förhållande till naturen. Vi måste hela tiden ha med oss att vi är olika och ta hänsyn till det när vi planerar för olika naturområden i städerna. Låt folk hitta sitt eget gröna favoritområde! säger Bengt Gunnarsson.

Vetenskaplig artikel i Trends in Ecology and Evolution: ”Biophilia revisited: Nature vs. Nurture”

Kontakt: Bengt Gunnarsson, professor emeritus i miljövetenskap på Institutionen för biologi och miljövetenskaper vid Göteborgs universitet, telefon: 0727-078228, e-post: bengt.gunnarsson@bioenv.gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: