Både möjligheter och svårigheter med digitalt berättande i förskoleklassen

Digitala verktyg i förskoleklassen innebär både möjligheter och svårigheter när barn instrueras att skapa berättelser. Det innebär också en utmaning för förskollärarna. En aktuell avhandling vid Göteborgs universitet visar hur viktigt lärarstödet och instruktionerna är för hur barn engagerar sig i berättande med digitala verktyg.

Ewa Skantz Åberg har i sin avhandling studerat vilka aktiviteter som uppstår när sexåringar instrueras att parvis skapa berättelser med olika typer av digitala teknologier. Tre förskoleklassgrupper om sammanlagt 16 sexåringar har videofilmats inom ramen för studien medan de skapar digitala berättelser.
Avhandlingens intresse riktas främst mot samspelet mellan de sexåriga barnen, lärarna och de digitala teknologierna i förskoleklassens miljö. Fokus ligger på barnens meningsskapande och engagemang i uppgiften och på vilket sätt lärarna stöttar barnen.
Resultatet visar att flera saker står på spel i berättaraktiviteterna.

Svårt etablera gemensamt fokus

– Det som främst medverkar till hur barnens berättelser växer fram är lärarens instruktion av uppgiften och på vilket sätt läraren stöttar under aktiviteten. Även den digitala teknologins design, barnens gemensamma erfarenheter av bland annat populärkulturella texter samt miljön är betydelsefulla för processen men även för berättelsernas innehåll, säger Ewa Skantz Åberg.

Samtidigt som aktiviteterna tycks erbjuda barnen tillfällen till kreativt berättande, symboliskt tänkande och utforskande av de meningserbjudanden som teknologin erbjuder – auditivt stöd av talsyntes; illustrerade digitala bilder; en färgpalett – uppstår svårigheter att etablera ett nödvändigt gemensamt fokus för lärarna och barnen.

Berättandet underordnat

– Orsaken tycks finnas i att barnen uppfattar uppgiften som sagoberättande medan läraren uppfattar den som en skrivuppgift vilket görs tydligt genom stöttning av enbart skrivkonventioner och teknologin. I ett annat exempel medverkar teknologin till ett estetiskt och visuellt berättande för barnen snarare än att utveckla deras muntliga berättande som är lärarens målsättning.

Resultaten visar att barnen, samtidigt som de övar färdighet att gemensamt arbeta fram en berättelse, måste lära sig hur man hanterar både den digitala teknologin och skriftspråksystemet som till viss del visar sig vara krävande och bidrar till att berättandet stundtals blir underordnat.

– Resultaten pekar på nödvändigheten av att förskollärare utifrån ett lärandemål medvetet organiserar aktiviteter, introducerar begrepp och väljer teknologier som motiverar och stöttar barns möjligheter till lärande av det specifika innehållet, säger Ewa Skantz Åberg.

För ytterligare information kontakta Ewa Skantz Åberg, telefon 031–786 1040, 0705-198578, eller e-post, ewa.skantz.aberg@gu.se

Ewa Skantz Åberg lägger fram sin avhandling Children’s collaborative technology-mediated storymaking. Instructional challenges in early childhood education vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande fredagen den 25 maj kl 13.00. Plats: lokal BE036 i Pedagogens B hus, entréplan.

Länk till avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/49958

Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.

Torsten Arpi
Kommunikatör
Tel: +46 (0)768-58 11 87 
Email: torsten.arpi@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: