Bakterier i tarmen viktiga för tarmens skydd
Vilka bakterier som finns i tjocktarmen är avgörande för hur bra det skyddande slemlagret fungerar hos möss. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin i en ny vetenskaplig studie, som tyder på att en liten förändring av tarmfloran kan få stora konsekvenser för tarmens skydd.
I vår tjocktarm finns myriader av bakterier som är viktiga för vår hälsa, men som också kan orsaka sjukdomar. Som skydd producerar tjocktarmen ett slemlager, som bildar en barriär mellan bakterierna och tarmväggen. Om slemhinnan bakom det skyddande lagret kommer i kontakt med bakterier kan en inflammation uppstå, som bland annat ses vid tarmsjukdomen ulcerös kolit. Även om det inte är klarlagt vad som orsakar inflammationen vid ulcerös kolit, ger denna studie en ny ledtråd.
– Vår slutsats är att bakteriefloran i tarmen är viktig för det skyddande slemlagret i tarmen. Vi kan se att även små skillnader i bakteriefloran i tarmen kan ha förvånansvärt stor påverkan, säger Malin Johansson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
För studien höll forskarna två olika grupper av möss avskilda i var sitt rum under flera års tid. Mössen var genetiskt mycket lika, och levde i lika miljöer, men utvecklade ändå över tid olika sammansättning av bakterier i tarmen. Även den skyddande slembarriären i tarmen skiljde sig mellan mössen: den ena gruppen utvecklade ett slemlager som bakterier inte kunde tränga igenom, medan den andra gruppen möss fick ett slemlager som gick att penetrera. Forskarna överförde också mössens bakterieflora till möss som saknade en egen tarmflora, och kunde då se att även dessa möss utvecklade samma strukturer i det skyddande slemlagret i tarmen.
Inom de två olika muskolonierna hade mössen en stabil bakterieflora, som överfördes till nästa generations möss. Genom att förändra mössens diet gick det att påverka sammansättningen av bakterier i tarmfloran, men inte i någon större utsträckning.
– Det är inte bara gener och dieten som avgör hur bra tarmarnas skydd fungerar. Det tycks också vara viktigt att man har rätt bakterier som stimulerar det skyddande slemlagret, säger Malin Johansson.
Forskningen är genomförd i samarbete mellan forskare vid Göteborgs universitet och Norges miljö- och biovetenskapliga universitet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften EMBO reports.
FÖR MER INFORMATION KONTAKTA:
Malin Johansson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Telefon: 031-786 3046, mobil: 070-3724703, e-post: malin.johansson@medkem.gu.se
Tidskrift: EMBO Reports
Artikel: The gut microbiota composition impairs the colon inner mucus layer barrier
Författare: Hedvig E Jakobsson, Ana M Rodríguez-Piñeiro, André Schütte, Anna Ermund, Preben Boysen, Mats Bemark, Felix Sommer, Fredrik Bäckhed, Gunnar C Hansson, Malin E V Johansson.
Om du vill läsa den vetenskapliga artikeln, kontakta: malin.johansson@medkem.gu.se
Kommunikatör Elin Lindström Claessen
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 30 37, 031-786 3037, elin.lindstrom@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
