Barn som medforskare – en metod för delaktighet

Barn kan involveras i forskning om de har rätt förutsättningar och stöttas av vuxna, men deras forskningsintressen och metoder stämmer inte alltid med hur vuxna förväntar sig att de ska ta sig an uppgiften. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet där barn har engagerats i forskarklubbar där fokus har legat på forskning om mat, ätande och matkonsumtion.

Att involvera barn som så kallade medforskare är en förhållandevis outforskad forskningsstrategi. I definitionen av medforskare ligger betoningen på med. Barnen är alltså inte självständiga forskare i traditionell mening. Förutsättningen är att vuxna initierar forskningen och stöttar dem i deras arbete.
– En av poängerna är att barnen som medforskare går från att vara forskningsobjekt till att bli delaktiga i själva kunskapsproduktionen. Medforskningen utgår från barns egna frågor, vilket kan ge värdefulla insikter i vad barn tycker och tänker, och vad som är viktigt för dem, säger Sandra Hillén, etnolog och avhandlingens författare.

Avhandlingen bygger på fältarbete i två skolor i Göteborgsområdet bland barn i femte klass. Barnens forskningsintressen avgjorde vilka frågor som skulle utforskas och på vilket sätt. Deras forskning om mat tangerade också frågor om hälsa och miljö.
– Forskarklubbarna innebar att barnen var delaktiga i flera forskningsmoment. De planerade, genomförde, analyserade och presenterade forskningen på ett självständigt vis och jag fungerade som en handledare för dem, säger Sandra Hillén.

Exempel på forskningsämnen som barnen valde var hur elever upplever maten och miljön i skolrestaurangen och hur mycket barn hjälper till med matlagning och matinköp. De metoder barnen använde var bland annat enkäter och intervjuer.

I forskarklubbarna formades barnen till medforskare, både av sig själva och av sammanhanget. Medforskningen var inte alltid helt bekymmersfri, men även mer stökiga situationer gav värdefulla insikter i barns engagemang i forskning.
– Forskaren har alltså inte samma kontroll över vilken typ av kunskap som produceras, som i de fall där barn är forskningsobjekt. Samtidigt kan det ses som en av medforskningens stora fördelar: det kan leda till oväntade infallsvinklar och ge forskningen nya perspektiv, säger Sandra Hillén.

Under fältarbetet gavs också möjligheten att utveckla metoden medforskning. Resultatet blev en modell för barns delaktighet i forskning som skulle kunna inspirera andra som arbetar med att involvera barn, inte bara i forskning, utan även i planering, utbildning, utveckling och beslutsfattande.
– Förhoppningen är att barn ska kunna ta större plats i alla sammanhang som berör dem, med utgångspunkt i att deras perspektiv är viktiga för hur vi formar samhället omkring oss, säger Sandra Hillén.

Sandra Hillén är verksam vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK). Hennes avhandlingsprojekt ingår i forskarskolan Miljö och hälsa: http://www.gmv.gu.se/miljohalsa

Mer information:
Sandra Hillén, telefon: 0707-33 89 83, e-post: sandra.hillen@cfk.gu.se

Avhandlingens titel: Barns medforskning – en metod med potential för delaktighet
Tid och plats för disputation: fredagen den 6 september kl. 13.00 i sal Vasa B, institutionen för kulturvetenskaper, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Avhandlingen kan beställas från: Institutionen för kulturvetenskaper på http://www.kultur.gu.se/publikationer/ (pris 150 kr) 
Avhandlingen finns också digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/33020

Thomas Melin
Informatör
Tel: 031-786 1068, 0766-181 068
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.