Barns meningsskapande i förskolan är en komplex process
Barns meningsskapande i förskolan är en komplex process där individuella, sociala och kulturella dimensioner samverkar. Därför behöver pedagogerna vara medvetna om dessa dimensioner när de planerar verksamheten. Det framkommer i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Ann-Charlott Wank har undersökt hur det går till när barn i förskolan skapar mening i samtal, det vill säga hur barn tillägnar sig ny kunskap genom samtal med andra barn och med pedagoger. Till grund för analysen ligger 20 timmars videoinspelade samtal från två förskolor.
– Barns meningsskapande är en flerdimensionell process där de erfarenheter som barn har med sig sedan tidigare, den sociala interaktionen på förskolan och de normer och förhållningssätt som finns på förskolan samverkar, säger Ann-Charlott Wank.
Barn skapar mening om olika innehåll
I studien beskrivs olika situationer som visar hur den här processen ser ut. En sådan är en undervisningsaktivitet där pedagogen berättade folksagan om de tre bockarna Bruse med stöd av bilder. Syftet var att diskutera sagans moraliska frågeställningar och Ann-Charlott Wank kunde se att barnen lärde sig olika saker.
Några barn utvecklade kunskap om ett moraliskt innehåll medan någon utvecklade kunskap om ett specifikt begrepps betydelse. Ett barn valde att vara tyst med förhoppningen att därmed få hjälpa pedagogen att plocka ned bilderna. Ett annat barn fokuserade på det estetiska innehållet och uttryckte ”vad vackra och mjuka bilderna är.”
– En viktig slutsats i studien är att om vi vill förstå barns meningsskapande i förskolan behöver hänsyn tas både till barnets tidigare erfarenheter, den sociala och kulturella miljön och det innehåll som erbjuds och hur dessa samverkar med de erfarenheter barnet gör i förskolan.
Fokus på undervisning
De senaste åren har det skett ett ökat fokus på undervisning i förskolan. I den reviderade läroplanen för förskolan som trädde i kraft 1 juli 2019 lyfts begreppet undervisning fram och det är tydligare specificerat vad barnen förväntas lära om inom olika kunskapsområden. Den här tendensen framträdde även i de två förskolorna i studien.
– Ett kognitivt och språkligt kunskapsinnehåll var ofta i förgrunden. Det vill säga att lära sig faktakunskaper och utveckla språket. Men det sammanflätades med ett omsorgsinriktat och socialt innehåll som att visa omsorg om andra, förstå regler, komma överens och så vidare.
Pedagogernas kompetens är avgörande
Studien visar också på betydelsen av pedagogers kunskap och kompetens.
– När pedagogerna är närvarande, lyhörda och har kunskap om barns olika erfarenheter och behov, liksom om läroplanens innehållsområden skapas goda förutsättningar för meningsskapande samtal. Studien visar även på vikten av en pedagogiskt stimulerande lärmiljö i form av pedagogiskt material liksom interaktion och kommunikation med andra barn och vuxna.
Ann-Charlott Wank disputerar fredagen den 26 mars med avhandlingen Meningsskapande samtal – En studie om barns meningsskapande med fokus på processer och innehåll relaterat till förskolans praktik.
Ann-Charlott Wank arbetar som universitetsadjunkt på Högskolan i Borås.
Kontakt: Ann-Charlott Wank, telefon: 076–195 97 59, e-post: lotta.wank@hb.se
Carl-Magnus Höglund
Redaktör
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
telefon: 0766 - 18 61 55
epost: carl-magnus.hoglund@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar:
