Bättre skolresultat om barn uppmuntras att påverka sin framtid

En varm och kärleksfull uppväxtmiljö, kombinerad med att barn uppmuntras tro på sin egen förmåga att påverka saker som ska hända, har betydelse för deras skolresultat. Det är en av slutsatserna som dras i en avhandling kring barn och föräldraskap från Göteborgs universitet.

Hur föräldrar ser på barn och uppfostran antas bero bland annat på kulturella faktorer. En stor internationell undersökning jämför därför föräldraskap i nio olika länder. Ur undersökningens intervjumaterial har Sevtap Gurdal hämtat underlaget till sin avhandling i psykologi, som fokuserar på Sverige.

Tidigare forskning har visat att en varm och kärleksfull uppväxtmiljö påverkar barns skolresultat positivt. Men Sevtap Gurdals studie visar att det är i kombination med ytterligare faktorer som de förbättrade skolresultaten kommer fram.

– Det behövs också ett aktörskap; att barnen känner att de kan påverka såväl sin omgivning som hur de själva kan agera, säger Sevtap Gurdal.  

För att få en bild av detta har hon bett barnen berätta hur de tror de skulle agera om en förälder, läraren eller kompis tagit ett beslut som de inte gillar. Liksom vad de tror i allmänhet om det som händer i livet; påverkas detta av en själv eller bara av yttre faktorer?

– Hur mycket barnen tror de kan påverka beror på omständigheterna, konstaterar Sevtap Gurdal. Bland kompisar tycker de sig kunna påverka mer än i situationer med föräldrar och lärare.

– Barnen har mer respekt för vuxna. Bland kompisarna kan de stå på sig mer och vara mera ifrågasättande.

Det som mest förvånade Sevtap Gurdal i undersökningen var att mammor och pappor tänker ganska lika kring sitt föräldraskap. En vanlig uppfattning annars är att män och kvinnor ser väldigt olika på hur barn ska uppfostras.

Sevtap Gurdal fann inte heller några stora könsmässiga skillnader. Föräldrar tänker lika kring uppfostran oavsett om barnet är en pojke eller flicka.

– Svaren föräldrarna gett om sin uppfostran skiljer sig inte åt beroende på om familjerna har en dotter eller son. Föräldrarna är alltså inte strängare, kärleksfullare eller varmare om barnet har ett visst kön.

Och även i en jämförelse med hur föräldrar tänker kring uppfostran i Kenya, Colombia, Italien, Jordanien, Filippinerna, USA, Thailand och Kina är det mest slående att det inte finns särskilt stora skillnader.

– Det kan vara så att de kulturella aspekterna inte är så stora, trots allt, säger Sevtap Gurdal.

Undersökningen bygger på enkätsvar från ett hundratal familjer från vart och ett av de nio länderna.

Avhandlingens titel: Children and Parents; Attributions, Attitudes and Agency

Författare: Sevtap Gurdal, telefon 0520-223782, mejl: sevtap.gurdal@hv.se

Mer om avhandlingen finns på: http://hdl.handle.net/2077/39348

Lars-Olof Karlsson
Kommunikatör
Tel: 031-786 4841, 0766-184841
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: