Beröm istället för utveckling i musikutbildning för blivande lärare
Studenterna får uppmuntran och stöd, men kritiska eller utvecklande kommentarer tystas ofta ner. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som undersökt undervisningen i ämnet musik för blivande lärare.
– Avsikten verkar vara att försöka reducera rädslor som lärarstudenter uttrycker eller antas ha inför deltagande i musikaktiviteter. Det förvånar mig att den här tystnadskulturen och den ensidigt positiva bedömningskulturen får så stort utrymme i lärarutbildningen vid de lärosäten som jag studerade, säger avhandlingens författare Monica Frick Alexandersson.
Hon har undersökt hur undervisningen i musikämnet ser ut inom lärarutbildningen med inriktning mot förskola och årskurs 1–3. Undersökningen baseras på videodokumentationer och fältanteckningar som för några år sedan samlades in under en treårsperiod på flera olika svenska högskolor.
Resultatet visar att två övergripande idéer präglar undervisningen. Den ena framträder främst i undervisningssituationer, där läraren undviker att studenterna exponeras i vissa moment som antas kan vara känsliga att redovisa inför klassen. Det kan till exempel handla om deras osäkerhet inför att sjunga eller spela ett instrument.
− Ofta undviker både lärare och kurskamrater att diskutera vad studenterna skulle kunna utveckla eller förbättra. Istället pratar man om det som fungerade väl under aktiviteten eller om studenternas mod, eftersom de i alla fall vågade prova trots bristande förkunskaper i musik.
Den andra övergripande idén handlar huvudsakligen om att stötta studenter som oroar sig för examinationer och redovisningar. Till exempel kan en examination i gitarrspel genomföras i stor grupp så att inte alla studenter behöver spela de ackord på gitarren som upplevs som svåra. Studenterna får veta i förväg att deras gitarrspel inte kommer att bedömas individuellt. Istället betonas att studenterna känner gemenskap och har roligt.
Monica Frick Alexandersson kallar i sin avhandling dessa mönster för ”Omsorgsdiskursen” respektive ”Välvillighetsdiskursen”. Båda kan tolkas som en del av en underförstådd rådande bedömningskultur där lärarna har överseende med studenternas svagheter och kompenserar för dessa.
− På det viset styrs diskussionen till andra områden än de som studenterna skulle kunna utveckla, säger Monica Frick Alexandersson.
Studien visar i vilken hög grad dessa mönster formar undervisningen. De tar sig olika uttryck i undervisning och examinationer, men förekommer vid alla lärosäten som undersöktes.
– Det förvånade mig att så många studenter uttrycker ett bristande självförtroende vid genomförandet av musikaliska aktiviteter. Många tycker också att det är svårt att omsätta teoretiska och praktiska musikkunskaper från utbildningen under sina praktikperioder i förskola och skola, säger Monica Frick Alexandersson.
Mer information:
Sedan 2011 är musik inte längre ett obligatoriskt ämne i alla svenska lärarutbildningar. Det innebär att omfattningen av musik i lärarutbildning kan skilja sig åt vid olika lärosäten. Observationerna i denna studie har skett i kurser där musik ingår som en del i en estetisk kursverksamhet. Observationerna innefattar musikhantverk, lek, grupparbete, redovisning, bedömning och examination.
Avhandlingens titel: Omsorg, välvilja och tystnadskultur. Diskursiva dilemman och strategier i lärarutbildningens undervisningspraktik i musik mot yngre åldrar
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/67818
Kontakt:
Monica Frick Alexandersson, telefon: 070−323 95 49, e-post: monica.fick@hsm.gu.se
Markus Görsch
Kommunikatör, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet
e-post: markus.gorsch@hsm.gu.se
telefon: 031–786 1114
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.
Taggar: