Blyga anemoner vinnare i allt varmare hav

Även i naturen kan högmod gå före fall. En studie med forskare från Göteborgs universitet visar att anemoner som reagerar långsammare på förändring klarar en värmebölja bättre än de individer som snabbt skiftar beteende.

Längs atlantkusterna i Europa utsätts många arter för tvära kast i livsmiljön. Tidvatten, stormar och snabba temperaturförändringar är vardag för de marina arter som lever där. I takt med klimatförändringarna väntas värmeböljorna bli vanligare och forskarna ville ta reda på hur kustnära marina arter hanterar extrema temperaturer i vattnet. Till sin hjälp hade de havsanemonarten Actinia equina, en art som uppvisar individuella beteenden.

Modig eller blyg

– Vi kallar det djurpersonligheter. Det handlar om olika livsstrategier i beteendet som finns i en och samma art. De undersökta anemonerna har två personlighetsdrag, modiga och blyga, och vid extrema värmeböljor klarar de blyga anemonerna sig bättre, säger Lynne Sneddon, zoofysiolog vid Göteborgs universitet och medförfattare till studien som publicerats i Journal of Experimental Biology.

Att vara en blyg eller modig anemon beskriver individens risktagande. Bägge beteendena har fördelar som gjort dem till vinnare i evolutionen, annars skulle de inte finnas kvar. En modig anemon reagerar snabbare på förändringar i livsmiljön än vad en blyg anemon gör. Det innebär att de modiga kvickare än de blyga öppnar upp sina tentakler för att söka föda efter en förändring. De modiga anemonerna kan ta för sig mer av näringsämnena i vattnet och det ger dem en konkurrensfördel. Å andra sidan blir de mer utsatta vid extrema förhållanden, som till exempel värmeböljor. Forskarnas studie visar att det är en bättre överlevnadsstrategi att vara en blyg individ när det blir extremt varmt i vattnet.

– Vi mätte ämnesomsättningen på anemonerna och kunde se att när vattentemperaturen var hög skenade ämnesomsättningen i de modiga anemonerna. Det gjorde att de behövde öka sitt näringsintag så mycket att de riskerade att duka under. De blyga anemonernas ämnesomsättning ökade mindre vilket gjorde att de klarade värmestressen bättre, säger Lynne Sneddon.

Snabb uppvärmning vid ebb

I kuster med stora tidvattenskillnader samlas vatten i så kallade hällkar som snabbt värms upp om det är varmt väder vid ebb innan nästa flod sköljer in med kallare havsvatten. Anemoner som lever i dessa hällkar blir därför extra utsatta för stora temperaturskillnader.

– Värmeböljor kommer att bli allt vanligare framöver och kallblodiga djur kan få svårt att hantera det. Vi studerade anemoner, men vi har anledning att tro att fenomenet gäller för andra arter också. Om djuren inte klarar sig blir det en störning i ekosystemen och det kan få betydelse i hela näringsväven, säger Lynne Sneddon.

Vetenskaplig artikel i Journal of Experimental Biology: Differential metabolic responses in bold and shy sea anemones during a simulated heatwave

Kontakt: Lynne Sneddon, lektor i zoofysiologi på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 36 07, e-post: lynne.sneddon@bioenv.gu.se

Olof Lönnehed, Pressansvarig kommunikatör på Göteborgs universitet, telefon: 031-786 69 70, e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Olof Lönnehed
Pressansvarig kommunikatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 69 70
e-post: olof.lonnehed@science.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: