Bredare tag krävs för att minska korruptionen
Nuvarande strategier för att bekämpa korruptionen i världen är i stora stycken verkningslösa. För att få bukt med utbredd korruption krävs radikala, samhällsomvälvande insatser. Nya lagar riskerar att bli utan effekt om det saknas en gemensam förväntan i samhället om att de flesta faktiskt kommer att följa lagarna. Det skriver forskare från QoG-institutet vid Göteborgs universitet i den ansedda tidskriften Governance.
Att bekämpa korruption är högprioriterat bland politiker världen över. Men få av de strategier som hittills använts har visat sig verkningsfulla i de hårdast drabbade länderna. Förklaringen ligger delvis i att problemet definieras på fel sätt.
I den ansedda tidskriften Governance publicerar forskarna Anna Persson, Bo Rothstein och Jan Teorell resultat från intervjustudier i Kenya och Uganda – två enligt alla existerande mått genomkorrupta länder. De intervjuade är allt från högt uppsatta tjänstemän till NGO-representanter, biståndsarbetare och journalister.
Enligt forskarna bygger mycket av det internationella arbetet mot korruption idag på felaktiga antaganden.
– En vanlig teori är att för dålig lagstiftning gör det möjligt för enskilda tjänstemän och politiker att acceptera mutor. Med det synsättet skulle rätt lagar lösa problemet, men det är mer komplext än så. Korruptionen möjliggörs av ett nätverk av handlingar, där ditt eget agerande i stor utsträckning påverkas av hur andra människor i samhället beter sig, säger Anna Persson, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
I stället anser Göteborgsforskarna att korruptionsproblem bör analyseras i ljuset av teorier om ”kollektivt handlande”, där den enskildes handlingar påverkas av vad andra i samhället gör. I samhällen där korruptionen är utbredd är det ofta kostsamt för den enskilda individen att bekämpa korruptionen så länge han eller hon inte kan lita på att de flesta andra också kommer att agera likadant.
För en ugandisk polis är det meningslöst, till och med farligt, att vara den enda som inte tar mutor. För en invånare i en kenyansk by finns det på kort sikt inget att vinna på att vara den enda som inte mutar läkaren för att få sina barn vaccinerade så länge som de flesta andra betalar mutor. Detta är fallet även då den gängse uppfattningen är att korruption är moraliskt förkastligt och skadar samhället. I fokus för den här teorin står då hur man ändrar grundläggande förväntningar i samhället.
– Att en sådan radikal och genomgripande förändring krävs finns det empiriska bevis för från framgångsrika förändringar i länder som Sverige, Danmark, Hong Kong och Singapore. Exemplen visar också på hur viktigt det är att topparna inom samhället är goda förebilder. Att de faktiskt i praktiken och inte bara i retoriken ändrar sitt beteende, säger Anna Persson.
Mer info:
Läs hela artikeln i Governance här
Kontakt:
Anna Persson, anna.persson@pol.gu.se, tel: 031-786 4947
Bo Rothstein, bo.rothstein@pol.gu.se, tel: 031-786 1224
Jan Teorell, jan.teorell@svet.lu.se, tel: 046-2228093
Lars-Olof Karlsson, kommunikatör, lars-olof.karlsson@gu.se, tel: 031-786 4841
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 5 900 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: