Cyperns kopparfyndigheter skapade en av bronsålderns viktigaste handelsstäder

Den eftertraktade kopparmetallen och det skyddade läget förvandlade den cypriotiska byn Hala Sultan Tekke till en av sena bronsålderns viktigaste handelsstäder. Det visar utgrävningar som har letts av forskare från Göteborgs universitet. Studien som publicerats i Journal of Archaeological Science bekräftar bronsåldersstadens betydelse i den första perioden av internationell handel i medelhavsområdet.

– Vi har hittat enorma mängder importerad keramik i Hala Sultan Tekke men också lyxvaror av guld, silver, elfenben och ädla stenar som visar att stadens produktion av koppar var en mycket eftertraktad handelsvara, säger Peter Fischer, professor emeritus vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet och utgrävningsledare.

Forskningsprojektet Den svenska Cypernexpeditionen började redan 1927 att kartlägga öns historia. Den senaste expeditionen med Peter Fischer som utgrävningsledare vid Hala Sultan Tekke, nära dagens Larnaca på Cyperns sydkust, startade 2010 och har pågått under 13 säsonger. Utgrävningarna har visat att staden var minst 25 hektar stor varav stadens kärna, som omgavs av en stadsmur, utgjorde 14 hektar. Expeditionen har också funnit föremål från denna tid utspridda över ett ännu större område. 

– Våra undersökningar och utgrävningar visar att Hala Sultan Tekke var större än man tidigare trott med en yta på 25 till 50 hektar, vilket är en stor stad med dåtidens mått. Vanligtvis är bosättningar under denna period och i detta område endast några hektar stora, säger Peter Fischer.

Under bronsåldern var Cypern den största kopparproducenten runt Medelhavet, metallen som tillsammans med tenn utgjorde basen för att tillverka brons som sedan användes för gjutning av verktyg, vapen och smycken innan järnet togs i bruk.

– Lämningar i staden visar på en omfattande koppartillverkning i form av smältugnar, gjutformar och slagg. Malmen, som koppar utvinns ifrån, fördes in till staden från gruvorna i de närbelägna Troodos-bergen. Verkstäderna producerade mycket sot och placerades i norra delen av staden för att vindarna vanligtvis från syd skulle leda bort soten och stanken. Idag hade den här typen av tillverkning varit omöjlig, det skapas bland annat arsenik, bly och kadmium i tillverkningen, men då visste man inte hur farlig framställningen var, säger Peter Fischer.

Stora mängder importerade fynd
Cyperns centrala position i östra Medelhavet och en väl skyddad hamn skapade goda förutsättningar för en levande handel i Hala Sultan Tekke. Stora mängder importerade varor i form av keramik, smycken och andra lyxvaror från kringliggande regioner som bland annat Grekland, Turkiet, Främre Orienten och Egypten samt långväga importer från bland annat Sardinien, östersjöområdet, Afghanistan och Indien har hittats. Fynden visar att staden var ett av de största handelsnaven under 1500–1150 f. Kr och hade stor betydelse under den första perioden av internationell handel i området.

Förutom koppar tillverkades även eftertraktade purpurfärgade textilier. Färgen kom från purpursnäckor ur vars körtel purpurfärgen utvanns. I staden producerades och exporterades också keramik med karaktäristiska målade motiv av människor, djur och växter. Konstnären bakom dessa målningar kallar forskarna ”Hala Sultan Tekke painter”. 

– Det som är fantastiskt med de många keramikfynden är att vi kan hjälpa våra kollegor runtom i medelhavsområdet och även längre bort. Ingen keramik har samma spridning som den eftertraktade cypriotiska under den här tiden. Genom att hitta lokalt tillverkad keramik som vi kan datera i samma lager som annan tidigare svårdaterbar importerad keramik kan vi synkronisera dessa och därmed ge kollegorna en datering av deras fynd, säger Peter Fischer.

Bronsåldersstadens namn kom från att expeditionen började benämna fyndplatsen efter den moské, Hala Sultan Tekke, som idag står nära utgrävningsplatsen. Handeln blomstrade i staden i nästan 500 år men precis som flera andra sofistikerade bronsålderskulturer kring Medelhavet kollapsade Hala Sultan Tekke strax efter 1200 f. Kr. Den gängse hypotesen har varit att de så kallade sjöfolken invaderade östra medelhavsområdet, förstörde städer och fick bronsålderskulturen på fall.

– Tidigare har man trott att sjöfolken var den enda förklaringen. Vår forskning under de senaste åren har ändrat på den förenklade bilden. Det finns till exempel nytolkningar av skrivna källor från denna period i Anatolien (Turkiet), Syrien och Egypten som berättar om epidemier, hungersnöd, revolutioner och krigshandlingar genom invaderande folk. Dessutom pekar våra undersökningar på att ett försämrat klimat har varit en bidragande orsak. Det kan ha skapat en dominoeffekt, att folk i strävan att hitta bättre levnadsvillkor flyttar från centrala medelhavet åt sydost och därigenom kom i konflikt med kulturer i dagens Grekland, på Cypern och i Egypten, avslutar Peter Fischer. 

Studien Interregional trade at Hala Sultan Tekke, Cyprus: Analysis and chronology of imports är publicerad i The Journal of Archaeological Science.

Kontakt:
Peter Fischer, tel: 0707-53 43 17, e-post: peter.fischer@gu.se

Importvaror som hittats i Hala Sultan Tekke

• Svartpolerad keramik och verktyg av brons från Sardinien. 
• En stor bronsfibula (spänne/brosch) från norra Italien. 
• Målad keramik från mykenska och minoiska kultursfären (dagens Grekland) 
• Guldsmycken, statyetter och kärl av fajans (ett poröst lergods), skarabéer och föremål av elfenben från Egypten. Några av skarabéerna visar sigill (insegel) av olika faraoner från de egyptiska artonde och nittonde dynastierna inklusive Thutmosis III, Horemheb, Eknaton och hans gemål Nefertiti men även från senare regeringstiderna under Ramses I och Ramses II. 
• Silversmycken, en silverfigurin av en gud och keramik från Anatolien (dagens Turkiet). 
• Bordsservis och stora behållare för vin från Levanten (Syrien, Libanon, Jordanien, Israel och Palestina)
• Sigill (insegel) från Mesopotamien (Irak) 
• Den röda ädelstenen karneol från Indien 
• Den blåa ädelstenen lapis lazuli från Afghanistan
• Den blågröna ädelstenen Turkos från Sinaihalvön I Egypten 
• Bärnstensföremål från Östersjön 

Läs mer om projektet: Den svenska Cypernexpeditionen

Bildtexter, bifogade bilder:

• Kopparslagg från en av stadens verkstäder.
• I Hala Sultan Tekke har man hittat importerade varor från Sardinien (1), Italien (2), Kreta (3), Grekland (4), Turkiet (5), Israel (6), Egypten (7), Irak (8), och en halskedja med pärlor och skarabé (Ramses II) från Egypten, Afghanistan och Indien (9).

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.