Däggdjur riskerar att försvinna i snabb takt
Många däggdjur kommer att dö ut de kommande 50 åren om inget görs för att hejda utvecklingen. En studie från Århus och Göteborgs universitet konstaterar att djur och växter utrotas så hastigt att evolutionen inte kan kompensera för den miljöpåverkan vi människor utövar på jordens arter.
Det har skett flera omvälvande händelser i jordens historia när miljön på vår planet har förändrats så dramatiskt att majoriteten av jordens växt- och djurarter försvunnit. Men efter varje massdöd har evolutionen långsamt fyllt i luckorna med nya arter.
– Vi lever för närvarande i ännu en period av kraftigt ökad utrotning av arter. Men denna gång sker det inte på grund av naturkatastrofer utan på grund av mänsklig aktivitet, säger Søren Faurby vid Göteborgs universitet, medförfattare till den aktuella studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Enligt studien skulle naturen behöva tre till fem miljoner år för att återhämta sig och återfå de arter som tros försvinna under de närmaste femtio åren. Och det kommer att ta fem till sju miljoner år att återställa den biologiska mångfalden till den nivå som fanns i människans barndom.
Förlust av vissa arter betyder mer än andra
Forskarna har använt sig av en omfattande databas över däggdjur. Den omfattar inte bara nu levande arter utan inkluderar även hundratals arter som fanns i människans barndom.
Alla arter har inte samma evolutionära betydelse, men flera av de däggdjur som försvunnit har inneburit stora förluster, enligt forskarna. Ett exempel är det som en gång var det största rovdjuret i Australien, det nu utdöda marsupiallejonet (Thylacoleo carnifex).
– När den arten försvann, för omkring 50 000 år sedan, förlorade vi en hel däggdjursfamilj, eftersom det bara fanns en art. Vi kan jämföra med exempelvis familjen kattdjur där det finns cirka 40 arter. Att marsupiallejonet utrotades var därför väsentligt mer skadligt än om ett annat enskilt däggdjur hade försvunnit istället, säger Søren Faurby.
Förlusten av hela familjelinjer snarare än enskilda arter innebär att väsentligt mer evolutionär historia går förlorad.
– När dessa djur dog ut tog de hela grenar av livets evolutionära träd med sig, säger Søren Faurby.
− Vi förlorade inte bara dessa arter, vi förlorade också de unika ekologiska funktionerna och de miljontals år av evolutionär historia som de representerade. Deras utrotning innebar att hela grenarna i jordens evolutionära träd hakades av, säger paleontologen Matt Davis från Århus universitet, som lett studien.
Flera arter hotade idag
De däggdjur som finns idag står inför ökande utrotningsnivåer, enligt forskarna. Så löper till exempel den svarta noshörningen hög risk att bli utrotad inom de närmaste 50 åren. Och den asiatiska elefanten är också hotad på sikt.
Men forskargruppen har inte bara dåliga nyheter.
– Våra data och metoder kan användas för att snabbt identifiera utrotningshotade, evolutionärt separata arter, så att det går att prioritera bevarandeinsatser och fokusera på att undvika de allvarligaste utrotningarna, säger Søren Faurby.
Kontakt: Søren Faurby, mobil: 073–642 24 82 , e-post: soren.faurby@bioenv.gu.se
Artikelns namn: Mammal diversity will take millions of years to recover from the current biodiversity crisis
Digital publicering: http://www.pnas.org/content/early/2018/10/09/1804906115
Bilder:
Indri av Madagaskar (Indri indri), som är den största levande lemuren, är hotad idag. Om den försvinner kommer vi att förlora 19 miljoner år av unik evolutionär historia. Foto: Pierre-Yves Babelon/Aarhus University.
Macrauchenia patachonica, som upptäcktes av Charles Darwin, tillhörde en grupp av förhistoriska sydamerikanska däggdjur som inte är nära relaterade till några av dagens däggdjur. Bild: Bruce Horsfall/Proceedings of the National Academy of Sciences.
Toxodon platensis i Sydamerika upptäcktes av Charles Darwin men det tog forskarna över hundra år för att ta reda på hur den var relaterad till andra däggdjur. Vi vet nu att den tillhörde en gammal däggdjurslinje som helt dött ut efter istiden, en unik gren från livets däggdjursträd som en gång sträckte sig hela vägen tillbaka till dinosaurernas tid. Bild: Bruce Horsfall/Proceedings of the National Academy of Sciences.
Den röda pandan (Ailurus fulgens) är hotad. Den har inga nära släktingar. Om den röda pandan försvinner kommer vi att förlora 31 miljoner år av unik evolutionär historia. Foto, Mathias Appel.
Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
