Debatt om Reggio Emiliapedagogiken och den moderna svenska förskolepedagogiken

Svensk förskola är internationellt erkänd och omnämnd. Samtidigt pekar mängder av förskolor på betydelsen av och inspirationen från den omtalade förskolepedagogiken i den lilla norditalienska staden Reggio Emilia.
– All inspiration är välkommen, men man skall veta att denna pedagogik inte med automatik garanterar kvaliteten på verksamheten, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av dem som diskuterar frågan torsdag den 15 januari på Pedagogen.

– Reggio Emiliapedagogiken har fått karaktären av en kvalitetsstämpel. Men självklart finns det en lika stor variation av kvalitet inom dessa förskolor som andra. Det är inte främst den pedagogiken som har gjort att Sverige rankas högt i alla OECD-utvärderingar av förskolekvaliteten, påpekar Ingrid Pramling Samuelsson.

Över 600 personer är föranmälda till torsdagskvällens debatt. Frågan om Reggio Emilia engagerar.
Den svenska förskolans tio år gamla läroplan skall revideras och förskollärarnas pedagogiska ansvar förväntas skrivas in ännu tydligare i läroplanen.

– Det blir då viktigt att vi granskar vad vi redan har inom svensk förskola och vad vi kan lära av Reggio Emilia. Vi ska vara stolta för vår moderna svenska förskolepedagogik. Det finns de som tror att tankarna om det skapande barnet och att låta barnets röst bli hörd är något som kommer från norra Italien. Men i vår egen förskoletradition är barncentreringen just kärnan. Därmed inte sagt att man inte gör ett bra, välorganiserat och systematisk arbete i Reggio Emilias förskolor, säger Ingrid Pramling Samuelsson.
– Vi har säkert en del att lära, men vi måste också förhålla oss kritiska till och fundera över vad det innebär för vårt sätt att använda oss av denna pedagogik att den har utvecklats i en helt annan kultur.

Debatten inleds med en kort introduktion av vad som kännetecknar Reggio Emiliapedagogik respektive modern svensk förskolepedagogik. Professor Gunilla Dahlberg från Stockholms universitet och Ingrid Pramling Samuelsson från Göteborgs universitet samtalar sedan om likheter och skillnader, innan deltagarna sedan inbjuds till att ställa frågor och bidra till diskussionen

Gunilla Dahlberg har en mångårig erfarenhet av Reggio Emiliapedagogik och Ingrid Pramling Samuelsson utsågs för några år sedan till århundradets svenska förskolepedagog av tidningen Förskolan. Samtalet kommer att ledas av Solweig Eklund, Lärarförbundet.

Det är Göteborgskretsen av OMEP, Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire, som tillsammans med institutionen för pedagogik och didaktik vid Göteborgs universitet arrangerar debatten. OMEP är en världsorganisation som arbetar för barn i åldrarna 0-8 år i mer än 60 länder. Professor Ingrid Pramling Samuelsson är världspresident för OMEP 2008-2010.

Tid: Torsdag 15 januari, kl 18-20.
Plats: Kjell Härnqvistsalen och intilliggande salar, Pedagogen hus A (källarplan), Västra Hamngatan 25, Göteborg.

Fakta: Reggio Emilia är ett begrepp som står för den pedagogiska filosofi som under femtio år har utvecklats i staden Reggio Emilias kommunala förskolor. "Ett barn har hundra språk" var en metafor som Loris Malaguzzi skapade för ett rikt och kompetent barn. Han var under många år chef för stadens kommunala förskolor.

Presskontakt: Torsten Arpi, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet,
torsten.arpi@gu.se, 0768-581187