Demokratibistånd bidrar marginellt till demokratisk utveckling
Demokratibistånd kan bidra till förändring, men enbart marginellt och endast under särskilt gynnsamma förhållanden. Det framgår av en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Sedan början av 1990-talet har demokrati och mänskliga rättigheter blivit allt viktigare aspekter inom det internationella biståndet. I demokratibiståndet ingår exempelvis stöd till politiska partier, parlament, valmyndigheter, ombudsmannainstitutioner samt organisationer i civilsamhället som arbetar för mänskliga rättigheter.
Men vilka effekter den här formen av bistånd har på faktisk demokratiutveckling har endast undersökts i ett fåtal tidigare studier. De studierna har dessutom främst fokuserat på amerikanskt demokratibistånd.
Agnes Cornell har i sin avhandling istället studerat effekterna av biståndssamfundets sammanlagda demokratibistånd.
– Vi bör inte förvänta oss att demokratibiståndet leder till några radikala förändringar i demokratisk riktning. Däremot kan det förhindra demokratiska bakslag i demokratier, säger hon.
Detta visar statistiska analyser av biståndsdata över tid. Vidare studerar Agnes Cornell demokratibiståndets effekter i auktoritära länder. Där visar resultaten att demokratibiståndet enbart har effekt i enpartiregimer som man kan anta känner sig minst hotade av biståndet på grund av att de hör till de mest stabila regimerna - och som dessutom har institutioner, som exempelvis parlament, som kan kanalisera biståndet.
– Demokratibiståndet kan alltså ha effekter på demokratiutvecklingen, men enbart under särskilt gynnsamma förhållanden, säger Agnes Cornell.
Hennes avhandling belyser även de utmaningar som implementerarna av demokratibiståndet möter. Agnes Cornell har i Peru och Bolivia intervjuat dem, både på mottagar- och på givarsidan. Hennes studie visar att ett stort hinder för att genomföra demokratibiståndsprogram är bristen på stabilitet i byråkratin, orsakad av hög personalomsättning och särskilt när denna beror på politisk tillsättning.
– Hur väl framtidens utvecklingssamarbete lyckas beror på hur väl givare och mottagare lyckas ta itu med den omfattande personalomsättningen och orsakerna till den inom den offentliga förvaltningen i mottagarländerna, säger Agnes Cornell.
Mer information: Agnes Cornell, agnes.cornell@pol.gu.se, 031-7866145, 0707-441181
Avhandlingens titel: “Institutional Impediments and Reluctant Actors – The Limited Role of Democracy Aid in Democratic Development”
Tid och plats för disputation: fredag 20 september klockan 13.15, Torgny Segerstedtsalen i universitetets huvudbyggnad, Vasaparken
Opponent: Erik Melander, Uppsala universitet
Avhandlingen kan hämtas på: http://hdl.handle.net/2077/32871
Lars-Olof Karlsson
Informatör
Tel: 031-786 4528
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: