Demokratin stärks av stabila och åtskilda partipositioner
De politiska partiernas strid om mittenväljarna kan leda till likriktning och riskerar att dränera det politiska systemet på färgstarka alternativ. Och brist på tydliga alternativ kan öka risken för att väljarna struntar i att rösta. Det visar en ny avhandling i statsvetenskap från Göteborgs universitet.
Den så kallade samtyckesprincipen innebär att folket, genom fria och återkommande val, har möjlighet att direkt påverka den förda politiken genom att rösta. Samtidigt har många undersökningar visat att väljare ofta är relativt dåligt informerade i politiska frågor. Om väljarna inte i tillräckligt hög grad förmår urskilja de politiska alternativen, är det ett allvarligt bakslag för det demokratiska systemet.
Att väljare är relativt samstämmiga om ett partis politiska ståndpunkter är ett tecken på att politikerna framgångsrikt har lyckats förklara den politik som drivs. Tidigare forskning har ofta pekat på individuella faktorer som förklaring till att väljarna uppfattar partiernas ståndpunkter på olika sätt. I Stefan Dahlbergs studie vidgas perspektivet till att även omfatta betydelsen av de politiska institutionerna och av hur de politiska partierna själva presenterar sig.
– Att väljarna uppfattar partiernas budskap på ett korrekt sätt är mycket viktigt för demokratin. Om ingen överensstämmelse finns bland väljarna kring vad partierna står för riskerar den politiska representationen att bli meningslös. I förlängningen kan det innebära att väljarna inte längre tycker det är meningsfullt att delta i den politiska processen, säger Stefan Dahlberg.
Dahlberg har, utifrån statistik från 34 länder vid 58 val, kunnat konstatera att politisk representation verkar fungera bäst i parlamentariska flerpartisystem system präglade av en stark vänster- högerstruktur, där partierna har stabila och tydligt åtskilda politiska ståndpunkter. Ansvaret för att åstadkomma en effektiv representation ligger därmed i stor utsträckning hos de politiska partierna själva.
– Det kan tyckas självklart att väljarna har lättast att ha samstämmiga uppfattningar om partier som har varaktiga och tydliga ideologiska positioner. Det intressanta är att sambandet är så pass starkt även när hänsyn tas till många andra förklaringsfaktorer som påverkar väljarnas uppfattningar, säger Stefan Dahlberg.
I ett svenskt perspektiv kan de alltmer formaliserade samarbetena mellan partierna inom två block vara problematiskt. I synnerhet om partier överger sin egen särart för att blocken skall framstå som eniga och handlingskraftiga.
– Om blockpolitiken även medför en ideologisk likriktning med strid om mittenväljarna, riskerar det svenska partisystemet att dräneras på färgstarka alternativ. Valprocessens mål att samla och artikulera alla svenska väljares politiska preferenser i flera olika partier blir därmed svårare att uppnå då många väljare kommer att få det besvärligare att hitta hem till något av de etablerade partierna, avslutar Stefan Dahlberg.
Avhandlingens titel: Voters’ Perceptions of Party Politics – A Multilevel Approach.
Avhandlingsförfattare: Stefan Dahlberg, tel 031-786 17 81 (arb) alt. 070-363 86 58. e-post: stefan.dahlberg@pol.gu.se.
Fakultetsopponentens namn: Professor Jacques Thomassen, University of Twente, Nederländerna.
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 20 maj 2009, kl. 13.15, Sal 10, Universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg. Avhandlingen kan beställas från stefan.dahlberg@pol.gu.se.