Den förväntade livslängden ökar dramatiskt i världen
OBS Embargo: denna nyhet får publiceras tidigast 18 december kl. 01.00
Människor över hela världen lever idag mycket längre än för två decennier sedan. Förklaringen är bland annat att färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar i höginkomstländer samtidigt som barnadödligheten minskat i låginkomstländer. Det visar projektet Global Burden of Disease vars resultat nu publiceras i den medicinska tidskriften the Lancet.
Flera framsteg i hälsotillståndet hos världens befolkning rapporteras i den genomgång i the Lancet som nu publiceras. Medellivslängden har ytterligare ökat under de senaste åren och ett barn som föds idag har en förväntad livslängd på 72 år, en ökning med sju år sedan 1990. För Sveriges del har den förväntade livslängden ökat med drygt 4 år under samma period.
– Det är glädjande att det förväntade livslängden ökar i världen, men vi ska vara medvetna om att det finns stora regionala skillnader. Till exempel är framstegen i Afrika söder som Sahara små, säger professor Lars Barregård, en av de forskare från Sahlgrenska akademin som varit med och utvärderat och bidragit med kompletterande data till projektet från Sverige och andra länder.
Framstegen syns tydligast i att allt färre dör i hjärtkärlsjukdomar och infektionssjukdomar som lunginflammation och mag-tarminfektioner. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i allt fler länder, så även i Sverige där hjärtinfarkt, stroke och Alzheimers sjukdom var de vanligaste dödsorsakerna 2013.
Projektet Global Burden of Disease är en del av ett pågående arbete initierat av Världsbanken för att öka kunskapen om hälsan runt om i världen och få en förståelse för olika dödsorsaker. Den nu aktuella rapporten har engagerat forskare från över 100 länder som bistått med registerdata och bedömt olika källors tillförlitlighet. En av dem är professor Max Petzold vid Sahlgrenska Akademin som varit med och utvecklat delar av metodiken och samlat data sedan 2010.
– Även om vi i länder som Sverige har mycket data från sjukvården i register, så saknas fortsatt mycket kunskap om den totala omfattningen av ohälsan, vilket måste belysas i studier som den från Global Burden of Disease-projektet, säger han.
Förutom trenderna när det gäller dödsorsaker och sjuklighet lyfter professor Lars Barregård fram utvecklingen när det gäller riskfaktorer som en intressant del av projektet. Bland annat har problemen med förorenat dricksvatten som orsakar diarrésjukdomar minskat i stora delar av världen.
– Ett miljöproblem som fortfarande är mycket omfattande är eldning med ved inomhus som orsakar över 4 miljoner dödsfall per år och ligger väl i klass med rökning och högt blodtryck. Det är ett område som där vi från Sahlgrenska Akademin engagerat oss – i Sverige såväl som i samarbete med utvecklingsländer, säger professor Lars Barregård.
Fakta:
Rapporten i the Lancet baseras på projektet Global Burden of Disease (GBD) som har sitt ursprung i en satsning av Världsbanken 1993, vilken publicerades som rapporten GBD 1990. Ett konsortium av 488 forskare från 50 länder under ledning av Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME) vid University of Washington genomförde sedan ett uppföljande GBD 2010-arbete. GBD 2013-rapporten har engagerat ännu fler forskare från hela världen, inklusive Sahlgrenska Akademin.
Mer information:
Lars Barregård, professor i miljömedicin, Sahlgrenska akademin, 0734-299383, e-post: lars.barregard@amm.gu.se
Max Petzold, professor i biostatistik, Sahlgrenska akademin, 0703-867077, e-post: max.petzold@amm.gu.se
Bilaga: GBDs uppskattning av dödsorsaker i Sverige (Excelfil)
Thomas Melin
Pressekreterare
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 2021, 0708-376334
e-post: thomas.melin@gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: