Den sociala sammanhållningen fortsatt stark i Sverige

Report this content

Enligt de senaste tre årens SOM-undersökningar är den sociala sammanhållningen i landet fortsatt stark och 95 procent av de svarande upplever att de är en del av det svenska samhället. De som i lägst utsträckning instämmer med detta är människor med medborgarskap i något annat land, människor med lägre inkomster, och människor som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Skillnader i livsstil och kultur distanserar oss betydligt mer från varandra än skillnader i utbildning, inkomst eller nyhetskonsumtion.

I ett alltmer individualiserat och heterogent samhälle med en medieutveckling präglad av ökad fragmentisering, uttrycker många en oro för att den sociala sammanhållningen i Sverige är på väg att försvagas. För att se om detta stämmer har SOM-institutet vid Göteborgs universitet 2014, 2015 och 2016 ställt frågor om i vilken grad människor känner att de är en del av och behövs i samhället, samt i vilken grad människor känner samhörighet med andra än de i den egna gruppen. Undersökningen tittar också på hur medievanor påverkar den sociala sammanhållningen. 

Stabil sammanhållning över tid
Resultaten som presenteras i ett förhandspublicerat kapitel från den kommande forskarantologin Larmar och gör sig till visar att den sociala sammanhållningen i Sverige är stark, och att förändringarna över tid är mycket små. Runt 95 procent känner att de är en del av det svenska samhället och runt 85 procent känner att de behövs i detsamma. Dessa siffror har varit stabila över samtliga tre undersökningsår.

De grupper som upplever sig stå längst ifrån samhället är de med lägre utbildning, låginkomsttagare, och de som sympatiserar med Sverigedemokraterna. 19 procent av de med annat än svenskt medborgarskap säger att de inte känner sig som en del av det svenska samhället, men denna grupp är relativt liten totalt sett i undersökningen.

– Social sammanhållning beskrivs som det kitt som håller samman i övrigt heterogena samhällen, och det viktigaste att ta med sig från de senaste mätresultaten är alltså att det finns mycket lite som talar för att den sociala sammanhållningen i Sverige skulle ha försvagats under de senaste åren, säger Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation samt författare till kapitlet Stabilitet i en föränderlig värld: medieanvändning och social sammanhållning.

Skillnader i utbildning och nyhetsanvändning inte betydande för sammanhållningen
När det gäller samhörigheten med andra grupper än den egna känner människor störst samhörighet med de som har en helt annan utbildning, men de flesta känner också relativt stor samhörighet med de som har en helt annan ekonomi, helt andra politiska åsikter eller en annan sexuell läggning. De grupper som människor känner minst samhörighet med är de som har en helt annan etnisk bakgrund, en annan religion, en helt annan livsstil och de som kommer från en annan kultur. Även här är förändringarna över tid mycket små.

När det gäller sambanden mellan människors nyhetsmedieanvändning och den sociala sammanhållningen finns det teoretiska argument som talar för att ett ökat medieutbud och en ökad fragmentisering av nyhetsmedieanvändningen ska leda till försvagad social sammanhållning. Resultaten av de nationella SOM-undersökningarna visar dock att de samband som finns överlag är svaga.

– Dessa resultat är något förvånande, men kan möjligen förklaras av att det vi mäter i SOM-undersökningarna är människors nyhetsmedieanvändning. Möjligen skulle resultaten se annorlunda ut om man tog hänsyn till människors användning av olika alternativa medier, säger Jesper Strömbäck.

Läs hela kapitlet Stabilitet i en föränderlig värld: medieanvändning och social sammanhållning här

För mer information, kontakta:
Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitet
Telefon: 070–684 66 15
E-post: jesper.stromback@jmg.gu.se

Faktaruta

  • Stabilitet i en föränderlig värld: medieanvändning och social sammanhållning, av Jesper Strömbäck är ett av ca 40 kapitel i den kommande forskarantologin från SOM-institutet: Larmar och gör sig till.
  • Kapitlen i Larmar och gör sig till baseras framförallt på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som besvarades av drygt 9800 slumpmässigt utvalda personer under hösten och vintern 2016/2017.
  • Hela Larmar och gör sig till släpps digitalt den 28 juni och blir då fritt tillgänglig på www.som.gu.se

Daniel Jansson
Kommunikatör SOM-institutet
Tel: 031-786 55 29
E-post: daniel.jansson@som.gu.se
 

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (Göteborgs universitet). Följ oss på Instagram.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 800 studenter och 6 200 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar

Citat

Social sammanhållning beskrivs som det kitt som håller samman i övrigt heterogena samhällen, och det viktigaste att ta med sig från de senaste mätresultaten är alltså att det finns mycket lite som talar för att den sociala sammanhållningen i Sverige skulle ha försvagats under de senaste åren.
Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation