Det krävs mer än en termin för att utveckla kritiskt tänkande

Kritiskt tänkande finns med både i lärandemål och i bedömningsuppgifter på svenska universitetskurser i engelska. Skillnaderna inom kurserna är däremot stora och det finns ett större fokus på kritiskt tänkande inom litteratur än lingvistik. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

Evelina Johansson har i sin avhandling i engelska med fokus på språkinlärning och språkundervisning undersökt hur kritiskt tänkande ingår i engelskkurser på svenska universitet. Hon fann att det återfinns både i lärandemålen och i bedömningsuppgifterna men att det visade sig finnas stora skillnader inom kurserna.

Att det finns ett större fokus på kritiskt tänkande inom litteratur än lingvistik var också något som återkom i intervjuer med lärare inom dessa kurser.

– Även om samtliga intervjuade lärare uppgav att de fokuserade på kritiskt tänkande i sina kurser, så pratades det oftare om litteratur som mer passande för att utveckla studenters kritiska tänkande, säger Evelina Johansson.

Avhandlingen undersökte också svenska studenters nivå av kritiskt tänkande i relation till deras kunskaper i engelska. Det visade sig att även om studenterna hade både en hög nivå av kritiskt tänkande och engelska så fanns det ingen relation mellan dessa.

– I och med att svenska studenter förväntas utveckla kritiskt tänkande så undersökte jag om studenterna utvecklades över en termin men det gjorde de inte. Trots att alla kurser hade ett relativt högt fokus på kritiskt tänkande verkade inte studenterna bli bättre på att tänka kritiskt efter en termins universitetsstudier.

Utveckling av kritiskt tänkande
Få tidigare studier har undersökt svenska studenters faktiska nivå av kritiskt tänkande och utvecklingen av kritiskt tänkande i högre utbildning.

– Resultaten kan verka förvånande med tanke på det stora fokus på kritiskt tänkande som finns i både lärandemål och bedömningsuppgifter. En teori är att en termins studier helt enkelt är för kort tid för att utveckla så avancerade förmågor som kritiskt tänkande, säger Evelina Johansson.

Hon hoppas att avhandlingens resultat ska leda till en diskussion om hur svenska universitet kan säkerställa att studenter utvecklar kritiskt tänkande. För ämnet engelska har avhandlingen betydelse genom att den riktar uppmärksamhet mot de skillnader som finns mellan lingvistik- och litteraturundervisningen.

Avhandlingen Towards Critical Thinking Skills in Higher Education – The Case of English Courses at Swedish Universities försvarades vid en disputation den 22 september.

Länk till avhandlingen: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/76767

Kontakt:
Evelina Johansson, e-post: evelina.johansson@sprak.gu.se

Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.