Det medeltida samhället hade en mer flexibel syn på lagar än vi har idag
Synen på vad som var gällande lag under medeltiden var inte nödvändigtvis beroende av ett beslut på tinget. De skrivare som producerade lagtexterna kunde väva in äldre lagbestämmelser i nyare lagar, visar en avhandling i nordiska språk från Göteborgs universitet.
Den första norska landslagen, Landsloven från 1274, utarbetades på uppdrag av kung Magnus Lagabøte och var gällande lag i Norge fram till början av 1600-talet. Lagen gällde hela riket, och tidigare forskning menar att lagen ersatte de äldre landskapslagarna.
Det finns 39 bevarade manuskript av Landsloven, samtliga daterade till 1300-talet. Exakt var de framställdes är okänt, men sannolikt nedtecknades de vid centrala institutioner anslutna till kungen eller kyrkan.
− Det stora antalet manuskript ger en unik möjlighet till jämförande studier ur ett skriftligt perspektiv. På detta sätt kan framväxten av skriftkultur under medeltiden i allmänhet, och framtagandet av Landsloven i synnerhet, undersökas. En sådan studie har tidigare aldrig gjorts på detta material, säger avhandlingens författare Anna C. Horn.
Femton av de 39 manuskripten uppvisar gemensamma strukturella drag som de andra 24 manuskripten saknar. Detta ger anledning att tro att dessa femton har haft ett gemensamt ursprung.
Anna C. Horns analys visar att de mest omfattande ändringarna i textens struktur innebär att lagbestämmelser flyttats från sin ursprungliga position i lagtexten till en annan, eller att lagbestämmelser som inte står i de andra manuskripten har lagts till.
− Det mest överraskande är att dessa strukturvarianter och tillägg visar sig finnas i de äldre landskapslagarna. Varianterna är med andra ord inte uppdateringar eller resultatet av förnyelse av lagarna, det verkar snarare som om de bidrar till att bevara paragrafer från de äldre lagtexterna, säger hon.
Eftersom endast en begränsad grupp bland de bevarade manuskripten har sådana strukturvarianter, kan det innebära att dessa har producerats i skriftmiljöer där äldre lagar har varit tillgängliga tillsammans med kopior av Landsloven.
− Resultatet utmanar vår tids föreställningar om att Landsloven ersatte de gamla lagarna. Medeltidens människor kan på många sätt haft en mer flexibel syn på lagar än vi har i dag, och de äldre lagarna ansågs inte nödvändigtvis vara ogiltiga även om det kom en ny lag. Dessutom visar avhandlingen att Landsloven, eller stora delar av den, kan ha framställts tidigare än vad forskare hittills har ansett, säger Anna C. Horn.
Mer information:
Anna Catharina Horn, tel: +47 9842 1698, e-post: anna.catharina.horn@gmail.com
Avhandlingens titel: Lov og tekst i middelalderen. Produksjon og resepsjon av Magnus Lagabøtes landslov
Tid och plats för disputation: Lördagen den 12 mars kl. 10.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Docent Bo Wendt, Lunds universitet
Avhandlingen kan beställas från: institutionen för svenska språket, e-post: bibliotek@svenska.gu.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/41290
Thomas Melin
Kommunikatör
Tel: 031-786 10 68, 0766-18 10 68
E-post: thomas.melin@hum.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar:
