Detaljrika beskrivningar av sexuell läggning eller religiös tro avgörande vid asylbedömningar
När personer som flytt till Sverige uppger asylgrunden religion eller sexuell läggning ska migrationsdomstolarna bedöma trovärdigheten; om personens övertygelse eller läggning är ”på riktigt”. Men bedömningarna görs ofta på oklara grunder och det kan i efterhand vara svårt att följa hur domstolarna resonerat. Det visar en pågående granskning av 500 domar i migrationsdomstolarna som genomförs av forskare vid universiteten i Göteborg och Uppsala.
– Vår studie tyder på att sådana bedömningar egentligen inte går att göra, säger Hanna Wikström, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med Rebecca Thorburn Stern, docent i folkrätt vid Uppsala universitet, har hon inom ramen för forskarnätverket Lund/Uppsala Migration Law Network, genomfört forskningsprojektet ”Är det på riktigt? Genuinitetsprövning vid åberopande av skyddsskäl”.
I studien analyserar forskarna 500 domar i migrationsdomstolarna som rör asylgrunderna religiös konversion eller sexualitet för att ta reda på hur domstolarna resonerar när de bedömer religiös övertygelse eller sexuell läggning. Detta kallas genuinitetsbedömning och har en central betydelse när den asylsökandes skyddsbehov prövas.
I domarna träder en bild fram av vilka kriterier som bör ingå i en berättelse för att den ska anses som trovärdig och därmed öka den sökandes chanser till asyl.
– Genuin tro eller sexuell läggning bör uttryckas på specifika sätt för att bedömas som äkta vid asylbedömningar. Formen på berättelsen visar sig ha stor betydelse i domarna. Framförallt måste berättelsen innehålla mycket detaljer, säger Hanna Wikström.
Till exempel bör en person som säger sig vara homosexuell kunna redogöra för exakt när den blev homosexuell, sina känslor inför den sexuella identiteten, under vilka omständigheter personen upptäckte sin sexualitet, vilka som vet om det och hur sexualiteten visat sig för omgivningen. En person som säger sig vara kristen konvertit behöver ge detaljerade beskrivningar av bibelberättelser och kristna högtider och på motsvarande sätt kunna redogöra för när och hur personen kom att intressera sig för den nya religionen och varför.
– Det är inte självklart att en asylsökande kan redogöra för sådana detaljer, både på grund av ovana att tala om dessa frågor, men också då sökande inte vet vad som förväntas av dem i asylprocessen, säger Hanna Wikström.
I både domar och tidigare forskning märks hur beslutsfattare kan behöva använda sig av vissa ”mallar” för vad tro eller sexuell läggning egentligen kan vara. Forskarna menar att allt för rigida mallar riskerar att resultera i stereotyper och fördomar. I slutänden riskerar trovärdighetsbedömningar att förlita sig på en kulturellt och socialt färgad förståelse för hur människor agerar i vissa situationer.
I de undersökta domarna uppfylls inte alltid kravet på att domar ska vara transparenta. Emellanåt kan det vara mycket svårt att uttyda varför ett visst beslut fattats.
– Detta är problematiskt såväl ur rättssäkerhetssynpunkt som ur en kvalitets- och utvecklingssynpunkt, säger Hanna Wikström.
– Vi är inte säkra på att beslutsfattare i den här typen av ärenden alltid anser att det går att bedöma tro eller sexuell läggning som sådan. Däremot är de, utifrån att vi har reglerad invandring och de specifika kraven och logiken i Utlänningslagen, tvungna att på något sätt ta ställning till frågan, säger Hanna Wikström.
Forskarna hoppas att resultatet av projektet ska bidra till en utveckling av asylbedömningarna. Delar av forskningsprojektet har därför genomförts i samråd med domare och representanter för domstolarna, till exempel genom workshops med domare från migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen och dialog och undervisning via Domstolsakademin.
OM STUDIEN
Forskningsprojektet ”Är det på riktigt? Genuinitetsprövning vid åberopande av skyddsskäl” är medfinansierat av Europeiska flyktingfonden. Projektet är nu avslutat medan analysen av de 500 domarna fortfarande är pågående. Läs mer om projektet här.
Forskningsmiljön Lund/Uppsala Migration Law Network (L/UMIN) är ett samarbete mellan Uppsala och Lunds juridiska fakulteter som syftar till att lyfta och utveckla migrationsrätten i Sverige. Forskningen inom miljön belyser både internationella och nationella aspekter av migrationsrätten.
I Libers nyutgivna bok Migrationsrätt. Skyddsbehov och trovärdighet – bedömning i asylärenden skriver författarna Rebecca Thorburn Stern och Hanna Wikström om migrationsrättens många och svåra avvägningar. Boken lyfter fram sådana avvägningar utifrån ett juridiskt perspektiv och där även ett sociologiskt perspektiv i relation till rätten anläggs.
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Hanna Wikström, docent i socialt arbete, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
telefon: 031-786 5754 , e-post: hanna.wikstrom@socwork.gu.se
Rebecca Thorburn Stern, institutionen för juridik, Uppsala universitet, e-post: rebecca.stern@jur.uu.se
Jenny Meyer
Kommunikatör
Institutionen för socialt arbete
Tel: 031-786 3567
E-post: jenny.meyer@socwork.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: