Digital övervakning i vardagslivet ses som ett nödvändigt ont

Vi lever idag i ett digitalt samhälle där övervakningen ständigt ökar. Stater och privata företag övervakar oss och vi övervakar oss själva och varandra genom sociala medier, appar och annan ny teknologi. Detta hanterar vi både genom motstånd och ett pragmatiskt förhållningssätt, enligt en ny forskningsantologi utgiven av Nordicom vid Göteborgs universitet.

− Även om övervakning knappast är något nytt så har den idag letat sig in i allt fler rum och i de flesta vardagliga sammanhang och det gör något med oss, säger Lars Samuelsson, docent i filosofi vid Umeå universitet.

Vi genererar kontinuerligt data när vi använder sociala medie-plattformar, elektroniska enheter, banktjänster och välfärdssystem. Det ger möjligheten att urskilja övergripande mönster som kan hjälpa oss som samhälle att analysera och förutsäga nuvarande och framtida beteenden för att samordna och optimera resurser och kompetenser. Men samma data kan också användas för att övervaka oss och för att övervaka våra beteenden.

− Det som kan ses som legitimt och motiverat med ett välvilligt syfte kan också ses som påträngande och kränkande av den personliga integriteten. Jag tror att det här är något vi alla kan relatera till, säger Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi vid Umeå universitet.

I forskningsantologin ”Everyday Life in the Culture of Surveillance” belyses övervakning ur en rad olika teoretiska perspektiv. Forskare inom exempelvis medie- och kommunikationsvetenskap, filosofi, geografi och sociologi försöker förstå vad det innebär för människan att leva i en övervakningskultur.

− Det vi kan se är att människors förhållningssätt till övervakning och datainsamling inte är entydigt. Å ena sidan visar flera kapitel att det är viktigt för många att information om dem inte samlas in och sprids. Å andra sidan pekar flera studier i boken – ibland i samma kapitel – på att folk generellt sett hanterar övervakningen tämligen pragmatiskt i sitt vardagliga liv. I studier av hur människor förhåller sig till datainsamling i mobilspel eller fertilitetsappar så framkommer att övervakningen förstås mest som ett nödvändigt ont som det inte går att komma ifrån, säger Lars Samuelsson.

Med boken hoppas forskarna kunna bidra till förståelsen av hur människan förhåller sig till övervakning i sitt vardagliga liv.

− Det som varit så spännande är att de olika kapitlen belyser hur komplext detta är, att människor försöker hantera en oerhört komplex värld på bästa möjliga sätt. Vi kan se att folk generellt sett är väldigt reflexiva och medvetna kring sitt eget beteende i relation till den digitala datainsamlingen och övervakningen, säger Stefan Gelfgren.

Fakta:
Forskningsantologin ”Everyday Life in the Culture of Surveillance” är ett resultat av forskningsprojektet ”iAccept: Mjuk övervakning – mellan acceptans och motstånd”, finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond Antologins redaktörer är alla projektmedlemmar och baserade vid Umeå universitet: Lars Samuelsson, docent i filosofi; Coppélie Cocq, professor i samiska studier med inriktning mot digital humaniora; Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi; och Jesper Enbom, lektor i medievetenskap.

Antologin är utgiven av Nordicom vid Göteborgs universitet och går att ladda ner gratis: Everyday Life in the Culture of Surveillance

Kontakt:

• Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi, Umeå universitet, telefon: 090−786 50 87, e-post: stefan.gelfgren@umu.se
• Lars Samuelsson, docent i filosof, Umeå universitet, telefon: 090−786 62 41, e-post: lars.samuelsson@umu.se

Sara Rebecka Stenkvist
Kommunikatör
Tel: 076–618 1806
E-post: sara.stenkvist@nordicom.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 800 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.