DNA bevisar befolkningsersättning under stenåldern
Genom att analysera DNA från forntida skelett vid en neolitisk gravplats nära Paris har ett internationellt forskarlag funnit bevis för en dramatisk befolkningsersättning för 5000 år sedan. Det tyder på att den befolkningskollaps som kallas ”den neolitiska nedgången” var vida utbredd över Europa.
– Genom att förena expertis från många olika discipliner kan vi nu börja förstå vad som hände under en av de mest dramatiska övergångarna i Europas förhistoria, säger Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
Den storskaliga genetiska studien visar att människorna som begravdes tillhörde två helt olika populationer, åtskilda av en dramatisk kollaps för omkring 5 000 år sedan.
Studien leddes av forskare från Lundbeck Foundation GeoGenetics Centre vid Köpenhamns universitet och resultaten bygger på DNA-analys av 132 individer som begravdes vid gravplatsen Bury, cirka fem mil norr om Paris.
– Vi kan se ett tydligt genetiskt brott mellan de två begravningsfaserna. De människor som använde gravplatsen före och efter kollapsen verkar tillhöra två helt olika populationer. Detta visar att något betydelsefullt inträffade som ledde till att en population minskade och en annan anlände, säger Frederik Seersholm, forskare vid Köpenhamns universitet.
En kollaps i stenålderssamhället
Gravplatsen i Bury användes i två tydliga faser: en före och en efter det som arkeologer kallar ”den neolitiska nedgången”, en period då befolkningarna i nordvästra Europa minskade kraftigt.
Den första fasen, omkring 3200-3100 f.Kr., visar tecken på ovanligt hög dödlighet, särskilt bland yngre individer.
– Det är inte vad vi förväntar oss i en normal, frisk befolkning. Det tyder på att någon form av katastrofal händelse kan ha inträffat, som sjukdom, svält eller konflikt, säger Laure Salanova, forskningsledare vid CNRS och ansvarig för Bury-projektet.
Efter denna period övergavs platsen i flera århundraden, och när den åter togs i bruk var de begravda människorna genetiskt annorlunda.
– Den andra gruppen hade starka genetiska kopplingar till södra Frankrike och Iberiska halvön, vilket tyder på att den representerar människor som migrerade norrut efter befolkningskollapsen, säger Salanova.
Sjukdomar spårade i de döda
Forskarna identifierade också DNA från flera patogener i de forntida kvarlevorna – bland annat Yersinia pestis, bakterien som orsakar pest, och Borrelia recurrentis, som orsakar återfallsfeber spridd av löss. Pest påträffades i individer från båda faserna, men var vanligare i den tidigare populationen.
– Förekomsten av patogent DNA visar att infektionssjukdomar påverkade människor vid den här tiden. Även om det inte finns starka bevis för att pest ensam orsakade kollapsen, kan den samlade sjukdomsbördan ha varit en av flera bidragande faktorer, säger Martin Sikora, docent vid Köpenhamns universitet.
Med hjälp av DNA kunde forskarna också visa att gravplatsen först användes av stora, nära besläktade familjer över flera generationer, medan den senare fasen tyder på en förändrad social organisation med färre nära släktskap.
Studien stärker bilden av att den neolitiska nedgången drabbade stora delar av Europa. Miljödata från samma period visar att skogen bredde ut sig igen, vilket tyder på att jordbruksmark övergavs och att mänsklig aktivitet minskade kraftigt. Den visar också att nya populationer flyttade in i tidigare bebodda områden efter kollapsen.
– Forskningen är resultatet av ett starkt tvärvetenskapligt samarbete, som kombinerar genetik och arkeologi med strontiumanalyser, radiokoldatering och palynologi [studiet av fossilt pollen], säger Kristian Kristiansen vid Göteborgs universitet.
Den vetenskapliga artikeln Population discontinuity in the Paris Basin linked to evidence of the Neolithic decline publicerades i Nature Ecology and Evolution den 3 april, 2026: https://www.nature.com/articles/s41559-026-03027-z
Kontakt:
Kristian Kristiansen, tel: 070-418 5767, e-post: kristian.kristiansen@archaeology.gu.se
Karl-Göran Sjögren, te.: 031-786 5254, e-post: karl-goran.sjogren@archaeology.gu.se
Johanna Hillgren
Kommunikatör, Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 10 68
E-post: johanna.hillgren@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 58 000 studenter och 6 700 anställda. Verksamheten bedrivs av sju fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
