Dolda växthusutsläpp synliggörs i ny jordbruksverksrapport

Återställning till våtmark kan minska utsläppen av växthusgaser. Det visar en rapport som forskare från Göteborgs universitet medverkat till att ta fram.

Dikad före detta våtmark, som nu används för skogs- och jordbruk, avger 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med Sveriges samlade utsläpp på 57,6 miljoner ton (när markanvändningssektorn inte räknas med). Men i Sveriges rapportering till Klimatkonventionen blir utsläppen från dikad torvmark inte synliga eftersom de bakas samman med skogens tillväxt.

Ny rapport från Jordbruksverket visar vägen

Rapporten Utsläpp av växthusgaser från torvmark visar att dikade torvmarker bör omvandlas till våtmarker för att minska växthusgasutsläppen. Studier av växthusgasutsläpp från dikade torvmarker som används för skogsproduktion visar att näringsrika och väldränerade marker är större källor till växthusgaser än näringsfattigare, fuktigare marker.

- Det handlar om att ungefär tre procent av Sveriges landyta har dikad torvmark och om vilka av dessa områden som i första hand bör åtgärdas, säger Åsa Kasimir, forskare vid Institutionen för geovetenskaper, Göteborgs universitet.

Hon är en av dem som medverkat till rapporten som publicerats i år. Bakom rapporten står Jordbruksverket, Skogstyrelsen, Naturvårdsverket, SLU, LRF samt Stockholms och Göteborgs universitet.

Återställd mark minskar de totala utsläppen

Att återställa den dikade marken till våtmark minskar avgången av både koldioxid och lustgas från marken. Visserligen ökar avgången av metan på sikt, men minskningen av koldioxid- och lustgasutsläppen är större och det innebär i sin tur att utsläppen av växthusgaser från marken totalt sett minskar.

- Eftersom det är bråttom att snabbt få ner växthusutsläppen så är det en effektiv miljöåtgärd att återställa våtmarker, säger Åsa Kasimir.

Förändring kräver nya regler

För att utdikad torvmark ska kunna återställas krävs initiativ från beslutsfattarna. Tänkbara vägar är att staten går in med riktlinjer eller stöd, anser Åsa Kasimir.

- Policymässigt behövs antingen piska eller morot. Antingen kan markägarna få betala för sina växtgasutsläpp eller så kan staten betala markägaren för att återställa den utdikade marken till våtmark, vilket kan vara en troligare väg eftersom staten tidigare förordade dikning. Det nya Landsbygdsprogrammet kan vara en väg.

Anläggning av våtmarker kan också ge andra fördelar. Våtmarkerna kan bland annat gynna biologisk mångfald och minska näringsläckaget till sjöar och vattendrag.

Kontakt:

Åsa Kasimir, Institutionen för geovetenskaper

asa.kasimir@gu.se, 031-786 1960, 0704-911361

Foto:

Porträttfoto av Åsa kasimir

Foto övrigt: fotograf Karin Hjerpe

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: