Drömmen om den perfekta garderoben ger en ohållbar klädindustri

En stor del av de kläder vi köper använder vi inte. År efter år ligger de i garderoben, samtidigt som vi fyller på med nytt. Forskning vid Göteborgs universitet visar att det finns kulturella och sociala mekanismer bakom det här beteendet som gör det svårt att ställa om till en hållbar klädkonsumtion.

– De flesta säger sig vilja agera mer hållbart när det handlar om kläder, men trots det fortsätter klädindustrins klimatavtryck att växa. I dag är det mode- och textilindustrin som släpper ut mest efter oljeindustrin, och som även använder enorma mängder fossila bränslen, säger Magdalena Petersson McIntyre, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet.

Hon leder det nyligen avslutade forskningsprojektet ”Hållbara garderober” och menar att det finns flera förklaringar till varför klädkonsumtionen fortsätter att öka.

– Något som framgår tydligt i våra studier är det komplexa förhållande vi har till kläder, och det faktum att kläder har så många funktioner i våra liv.

Många kläder blir hängande
Magdalena Petersson McIntyre har tillsammans med etnologen Elias Mellander samarbetat med Science Park Borås för att undersöka klädkonsumtionens betydelse. Totalt 20 personer har deltagit i två olika typer av studier.

Det handlar dels om en grupp på tio personer som djupintervjuats kring sitt förhållande till kläder, dels en grupp på tio modeintresserade personer som deltagit i en pilotstudie där de haft en köpfri period och deltagit i workshops om hur de kan uppdatera innehållet i sin garderob utan att köpa nytt. Syftet har varit att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som finns för att få till en mer hållbar klädkonsumtion.

– Det vi ser i våra intervjuer är att många köper väldigt mycket kläder som sedan bara blir hängande. Beteendet triggas igång av alla försäljningstekniker som utvecklats och genom att modeindustrin tar fram produkter som är skapade för själva säljögonblicket och inte för att användas, säger Magdalena Petersson McIntyre.

Samtidigt uppger många att det tar emot att lämna ifrån sig misslyckade klädinköp. Istället finns det en risk att man fortsätter handla. 

– Många tänker att om jag köper ett plagg till så kanske det passar ihop med de kläder jag redan har. Det skapar den paradoxala situationen där konsumtionen ökar och garderoben bara växer, samtidigt som vi upplever att vi inte har något att ta på oss.

Även etnologen Elias Mellander menar att drömmen om den perfekta garderoben är just en dröm.

– Problemet är att kroppen förändras, livsvillkoren förändras och modeindustrin kommer att alltid erbjuda nya saker, så det alltid kommer att finnas incitament att handla lite till, säger han.

Komplexa sociala och kulturella mekanismer
För att komma åt det här beteendet menar Magdalena Petersson McIntyre att samhällets hållbarhetssatsningar bör utgå från en medvetenhet om de komplexa sociala och kulturella mekanismer som påverkar oss så starkt både i själva köpögonblicket, men även när det handlar om att lämna ifrån oss kläder som bara samlar damm i garderoben. Hon talar om vad som kan göra det så svårt att skiljas från kläder som vi ändå inte använder.

– Det kan till exempel handla om de här byxorna som jag ska komma i när jag har gått ner fem kilo eller börjat träna. Ska man släppa ifrån sig byxorna, så behöver man också släppa ifrån sig tanken på att lyckas bli den personen. Det här måste vi komma åt för att kunna skapa en mer cirkulär klädindustri utan överkonsumtion.

Magdalena Petersson McIntyre betonar dock att mode i sig inte behöver vara ett problem.

– Vi kan uttrycka oss med hjälp av kläder på sätt som inte innebär en så stor miljöbelastning. Mindre slit och släng och mer lappa och laga. Samtidigt bör vi tänka på vad kläderna som vi vill ha egentligen fyller för behov, och om det här behovet går att tillfredsställa på något annat sätt.

Fakta om klädkonsumtion: 
Den svenska konsumtionen av kläder och hemtextil uppgår till cirka 13,5 kg per person och år. Huvudsakligen produceras de kläder och hemtextil som säljs i Sverige i andra länder. Produktionen är resurskrävande både vad gäller vatten och energi och de kemikalier som används i produktionen kan påverka både miljö och hälsa. Cirka 7,6 kilo/person och år återfinns i restavfallet som går till förbränning med energiåtervinning. (Källa: Naturvårdsverket)

Om projektet:
Forskningsprojektet ”Hållbara garderober” har drivits av Göteborgs universitet under 2019−2020. Partners har varit Science Park Borås, Västra Götalandsregionen och Konsumentverket.

Kontakt:
Magdalena Petersson McIntyre, forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs universitet, telefon: 031−786 5668, e-post: magdalena.petersson-mcintyre@cfk.gu.se

Agnes Faxén
Kommunikatör, Centrum för konsumtionsvetenskap
Tel: 076–628 2008 
E-post: agnes.faxen@gri.gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: