Drottningen – från landsmor till idealbild

I en ny avhandling analyseras representationen av svenska drottningar under 200 år; från 1600-talets stormaktsenvälde till 1800-talets medborgarsamhälle. Bilden av drottningen har präglats av kontinuitet men också av förändring.

Ulrika Elonora av Danmark, Lovisa Ulrika av Preussen, Sofia Magdalena av Danmark och Josefina av Leuchtenberg. Trots stora politiska förändringar under 1600-, 1700- och 1800-talen tycks drottningrollen påverkas förvånansvärt lite under den tidsperioden.

– Det går sällan att knyta bilden av drottningarna till ett specifikt styre. Drottningens funktion i samhället, och i förlängningen hela monarkins funktion, bygger på mer svårrubbade värden som ligger bortom den enskilda politiska kontexten, säger historikern Avigail Rotbain vid Göteborgs universitet.

Resultatet går att koppla till vår samtid, menar hon.

– Flera demokratiska länder är än idag monarkier, och trots att deras existensberättigande ibland tycks svårförklarat är deras existens tämligen ohotad. Monarkins existensberättigande har under lång tid varit förankrat bortom det enskilda styret, och skapar ett samhällsvärde bortom den renodlade politiska strukturen.

Förpliktelser långt utanför familjen
Kungahuset fyllde länge en central funktion i samhället, även under perioder när dess politiska inflytande var begränsat. Som den formella makthavaren var kungen en viktig symbol för Guds makt på jorden och faderlig auktoritet, men monarkin har aldrig burits upp av enbart kungen.

– Drottningen har bidragit till att skapa en jämvikt mellan regentskapets maskulina och feminina aspekter, säger Avigail Rotbain.

I sin avhandling Könets krona analyserar hon representationen av svenska drottningar från 1600-talets stormaktsenvälde till 1800-talets medborgarsamhälle. Utifrån tillfällestryck, skrivna vid kungliga tilldragelser som bröllop, kröningar och begravningar, visar hon hur bilden av drottningen präglades av kontinuitet men också förändring.

Drottningens förpliktelser som hustru och mor gick långt utanför den egna familjen.

– Syftet har varit att förklara hur representationen av drottningar konstruerades och förhandlades samt att analysera kontinuitet och förändring i representationen.

Från landsmor till kvinnlig idealbild
Avhandlingen visar att det var viktigt att visa att drottningen integrerades och förankrades i monarkin. Hon kunde inte vara en anonym barnaföderska, som ibland antytts i äldre forskning, utan hon skulle representera den feminina halvan av regentskapet. Drottningen hade i undersökningens början en viktig roll för folket. Som landsmor skulle hon med välgörenhet, och genom att blidka både sin make kungen och Gud, verka för att folket inte straffades för hårt.

– Vid undersökningens slut var drottningen inte längre folkets mor och beskyddare, istället var hon en idealbild av kvinnlighet och moderlighet som undersåtarna kunde eftersträva att likna.

Avhandlingen Könets krona. Representationer av svenska drottningar från stormaktsenvälde till medborgarsamhälle försvaras vid en disputation den 30 augusti, klockan 13 i sal 2150, Eklandagatan 86 i Göteborg.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/60328

Kontakt:
Avigail Rotbain, tel: 0735-762 064, e-post: avigail.rotbain@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. 
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.