Efter brexit: delvis förändrat samarbete i EU:s ministerråd

I EU:s ministerråd samarbetar oftast medlemsländer som ligger geografiskt nära varandra. Men sedan det stod klart att Storbritannien skulle lämna EU började medlemsstaterna i större utsträckning också samverka med ideologiskt likasinnade. Det innebär att brexit delvis kan ha förändrat logiken i hur samarbeten i ministerrådet formeras, visar forskning från Göteborgs universitet.

EU:s ministerråd är en av EU:s viktigaste beslutsfattare. Där deltar ministrar från de 27 EU-ländernas regeringar för att förhandla och ta beslut om EU-kommissionens förslag på EU-lagar. Vilka ministrar som träffas beror på vilka ämnen som ska diskuteras. Det är välbelagt i forskningen att medlemsländerna i ministerrådet helst samarbetar med sina grannländer, vilket gjort att forskarna uppfattar mönstren som trögrörliga. Det är dock först nu som forskare kan förklara vad trögrörligheten beror på.

Statsvetaren Markus Johansson har undersökt vilka konsekvenser brexit haft för EU-samarbetet. Han har studerat hur samarbetsmönstren i EU:s minsterråd förändrades från perioden före britternas folkomröstning om brexit 2016, jämfört med perioden efter.

Eftersom samarbetsmönstren är stabila över tid har han testat en strukturell förklaring till samarbete som är baserad på att stater som har liknande ekonomisk-politiska system på nationell nivå, också borde ha mer liknande intressen i EU-förhandlingar. I studien ställs detta mot en förklaringsmodell som handlar om ideologiska skillnader mellan medlemsländernas regeringspartier. Detta är en mer lättrörlig faktor eftersom regeringarnas ideologiska inriktningar påverkas av nationella val och eventuella regeringsskiften.

– Resultaten pekar på att medlemsstater som har mer lika ekonomisk-politiska system också har starkare samarbetsrelationer, och att effekten av detta är lika stor både före och efter folkomröstningen om brexit. Detta ger en första indikation om att de här likheterna kan vara ett underliggande skäl till att samarbeten mellan medlemsstaterna är stabila över tid, och att de följer geografiska mönster.

De ideologiska skillnaderna mellan regeringarna mäts i tre dimensioner: ekonomisk höger-vänster, gal-tan (grön, alternativ, libertär och traditionell, auktoritär, nationalistisk), och attityd till europeisk integration.

– Före brexit-folkomröstningen hade ingen av de här ideologiska dimensionerna någon effekt på relationen mellan medlemsstaterna. Efter folkomröstningen har både gal-tan-dimensionen och attityden till europeisk integration en effekt på samarbetet. Medlemsstater som är ideologiskt lika på de här dimensionerna har alltså ett närmare samarbete i perioden efter att det stod klart att Storbritannien skulle lämna EU.

Studien klarlägger inte vad som är orsaken till att den här förändringen skett. Men det är tydligt att medlemsstaterna har behövt anpassa sina relationer till det nya politiska landskapet där Storbritannien inte längre ingår.

– Samtidigt som Storbritanniens utträdesprocess pågått har också EU-samarbetet hamnat mer i det politiska strålkastarljuset generellt. Detta skulle kunna bidra till att det också blir en ökande ideologisk logik bakom de nya relationerna som etableras när en medlemsstat försvinner, säger Markus Johansson.

Kontakt
Markus Johansson, telefon: 070–582 3892, e-post: markus.johansson@pol.gu.se 

Mer information
Studien har publicerats i tidskriften Politics and Governance: Explaining cooperation in the council of the EU before and after the brexit referendum.

Undersökningen är baserad på ett enkätmaterial där samtliga EU-medlemsstaters representanter till elva av ministerrådets arbetsgrupper och kommittéer tillfrågats, bland annat om vilka länder de samarbetar mest med i sina respektive grupper. Enkätstudien har genomförts vid Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU) var tredje år sedan 2003. För att ta reda på om samarbetsmönstren ändrat sig från perioden före brexit-folkomröstningen till perioden efter så har enkätsvaren från 2015 och 2018 jämförts.

Anna-Karin Lundell 
Kommunikatör, statsvetenskapliga institutionen 
Telefon: 031–786 6693, 076–618 6693
E-post: anna-karin.lundell@gu.se 

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar: